Ögon och Öron

Tillgangliga behandlingar

Behandling av ögon och öronbesvär i Sverige enligt FASS

Behandling och egenvård vid vanliga ögon och öronbesvär

Komplett guide till ögon och öronläkemedel enligt svenska riktlinjer

Syn och hörsel som centrala sinnen

Synen och hörseln är avgörande sinnen för kommunikation, säkerhet, arbete och livskvalitet.

Sjukdomar i dessa organ påverkar miljontals svenskar och sträcker sig från milda tillfälliga besvär till allvarliga kroniska tillstånd med betydande funktionsnedsättning.

Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och respektive yrkesförening svensk Ögonläkarförening och Svensk Förening för Otorhinolaryngologi Huvud och Halskirurgi samordnar evidensbaserad vård.

Ögon och öron delar anatomisk närhet och kan påverkas av samma systemsjukdomar, infektioner eller läkemedelsbiverkningar. Vissa ototoxiska och oftalmotoxiska läkemedel kräver särskild övervakning.

Moderna diagnostiska metoder som optisk koherenstomografi för ögonen och audiometri med tympanometri för öronen möjliggör exakt diagnos. FASS dokumenterar samtliga svenska godkända preparat inom dessa områden.

Vanliga ögonbesvär och egenvård

Torra ögon, trötta ögon och mindre irritation är vanligt förekommande och kan oftast hanteras med receptfria tårersättningsmedel från svenska apotek. Produkter innehåller polyvinylalkohol, hypromellos, karbomerer eller hyaluronsyra.

Konserveringsmedelsfria droppar rekommenderas vid frekvent användning enligt Läkemedelsverket. Bildskärmsrelaterade besvär lindras genom tjugo tjugo tjugo regeln där pauser från skärm tas regelbundet.

Allergisk konjunktivit med klåda, tårflöde och rodnad behandlas med antihistaminögondroppar som azelastin eller olopatadin. Mastcellsstabilisatorer som natriumkromoglikat förebygger säsongsbesvär. Kalla kompresser kompletterar den farmakologiska behandlingen. Vid kvarstående besvär trots egenvård kontakta vårdcentral eller 1177 Vårdguiden.

Ögoninfektioner och antibiotikaanvändning

Virala konjunktiviter är vanligare än bakteriella och kräver ingen antibiotikabehandling enligt Läkemedelsverkets restriktiva rekommendationer. Adenovirusinfektioner är mycket smittsamma och kräver god handhygien för att förhindra spridning.

Symtom omfattar tårande röda ögon, ofta med samtidiga övre luftvägssymtom. Behandlingen är understödjande med tårersättningsmedel och kalla kompresser.

Bakteriell konjunktivit visar typiskt riklig varig sekretion och sammanklibbade ögonlock. De flesta fall läker spontant men kloramfenikol, fusidinsyra eller tobramycin ögondroppar används vid behov.

Kontaktlinsrelaterad keratit är allvarligare och kräver ögonläkarbedömning. Herpes simplex keratit behandlas med aciklovir. Sök akut vård vid smärta, ljusskygghet eller synnedsättning.

Glaukom och synfältspåverkan

Glaukom är en kronisk synnervsskada ofta associerad med förhöjt ögontryck.

Primär öppenvinkelglaukom är vanligast i Sverige och drabbar cirka två procent av personer över fyrtio år enligt Svenska Glaukomregistret.

Sjukdomen är symtomlös tills betydande synfältsbortfall utvecklats, vilket motiverar regelbunden screening hos optiker eller ögonläkare.

Behandlingen syftar till att sänka ögontrycket och förebygga synfältsprogression. Förstahandsval är prostaglandinanaloger som latanoprost, travoprost eller bimatoprost som ges som ögondroppar kvällstid.

Betablockerare, kolsyraanhydrashämmare och alfa 2 agonister kompletterar terapin. Vid otillräcklig effekt finns laserbehandling och kirurgi som trabekulektomi eller glaukomshuntar tillgängliga vid svenska ögonkliniker.

Öroninflammationer hos barn och vuxna

Akut mediaotit eller öroninflammation är vanligaste infektionssjukdomen hos barn.

Enligt Läkemedelsverkets och Folkhälsomyndighetens rekommendationer ska antibiotika inte ges rutinmässigt till barn mellan ett och tolv år utan allmänpåverkan, perforation eller komplicerade fall.

Exspektans och smärtlindring med paracetamol eller ibuprofen rekommenderas initialt i fyrtioåtta till sjuttiotvå timmar.

Vid behov av antibiotika är fenoximetylpenicillin förstahandsval enligt Strama och svenska barnläkarföreningen. Externotit eller hörselgångsinflammation behandlas med örondroppar som kombinerar antibiotika och kortikosteroider. Kronisk mediaotit med perforation eller kolesteatom kräver öron näsa hals specialistbedömning och ibland kirurgi vid svenska öronkliniker.

Hörselnedsättning och tinnitus

Hörselnedsättning drabbar cirka en femtedel av svenska befolkningen med ökande förekomst vid högre ålder. Åldersrelaterad presbyakusi är vanligaste formen med symmetrisk sensorineural hörselnedsättning särskilt för höga frekvenser. Bullerinducerad hörselnedsättning är helt förebyggbar genom adekvat hörselskydd vid bullerexponering.

Diagnostik sker hos audionom med tonaudiometri och talaudiometri, samt hos öronläkare vid misstanke om medicinska orsaker. Behandlingen omfattar hörapparater som subventioneras via svenska regioner enligt regionala hjälpmedelsnämnder.

Vid svår dövhet finns cochleaimplantat tillgängligt vid universitetssjukhusen. Tinnitus eller öronsusning behandlas med ljudterapi, kognitiv beteendeterapi och eventuellt hörapparat.

Yrsel och vestibulära störningar

Yrsel är ett vanligt symtom med många orsaker. Godartad lägesyrsel BPPV beror på utträdda kristaller i båggångarna och behandlas effektivt med Epley manöver hos läkare eller sjukgymnast.

Ménières sjukdom ger episoder av yrsel, fluktuerande hörselnedsättning och tinnitus och behandlas med saltfattig kost, diuretika och i refraktära fall intratympanisk gentamicin.

Vestibularisneuronit är en virusinfektion som ger akut långvarig yrsel och illamående. Symtomatisk behandling med antihistaminer som dimenhydrinat eller betahistin kompletteras med vestibulär rehabilitering.

Centrala orsaker till yrsel som stroke, migränassocierad vestibulopati och multipel skleros kräver neurologisk utredning. Ring 112 vid plötslig yrsel med neurologiska bortfall.

Vaxpropp och enklare öronbesvär

Vaxpropp är en vanlig orsak till hörselnedsättning och öronobehag. Behandling omfattar uppmjukning med olja eller särskilda ceruminolytiska preparat som karbamidperoxid eller dokusatnatrium följt av öronspolning.

Receptfria alternativ finns på svenska apotek. Vid komplicerade fall, perforerad trumhinna eller misslyckad egenbehandling utförs mekanisk rengöring hos vårdcentral eller öron näsa hals specialist.

Simmaröra eller akut extern otit behandlas med örondroppar innehållande antibiotika och kortikosteroider, exempelvis ciprofloxacin och dexametason eller neomycin kombinationer.

Förebyggande åtgärder omfattar torkning av hörselgångar efter bad och undvikande av vattentränging. Bomullspinnar ska inte användas för rengöring då de kan skada hörselgången och packa in vax djupare.

Kombinerade ögon och öronsymtom

Vissa systemsjukdomar påverkar både ögon och öron. Autoimmuna sjukdomar som Cogans syndrom och sarkoidos kan ge samtidig uveit och hörselnedsättning. Mediciner kan ha ototoxiska och oftalmotoxiska effekter, särskilt aminoglykosider, cisplatin och vissa antimalariamedel. Regelbunden övervakning krävs vid långtidsbehandling.

Infektioner som mässling och röda hund kan ge både ögon och hörselkomplikationer. Hos barn med medfödd CMV infektion är kombinerad sensorineural hörselnedsättning och kororetinit vanliga. Svenska neonatalscreeningprogrammet upptäcker hörselnedsättning tidigt och ögonbedömning är en del av rutinmässig barnhälsovård.

Allergier som påverkar ögon och öron

Säsongsbunden allergisk rinokonjunktivit är mycket vanlig i Sverige och orsakas främst av björk, gräs och gråbopollen.

Symtom omfattar klåda i ögon, näsa och ibland i gomtaket, nysningar, rinnsnuva och tårflöde.

Behandlingen är stegvis enligt svenska allergologiska rekommendationer med antihistaminer, lokala kortikosteroider i näsan och allergenspecifik immunterapi vid svåra fall.

Öronklåda kan förekomma vid allergi men kronisk extern otit med eksematösa förändringar är vanligare orsak. Lokala kortikosteroider i ögon och öron används under kort tid och kräver läkarövervakning. Systemisk antihistamin kompletterar lokalbehandlingen. Pollenprognoser från Svenska Allergiförbundet hjälper allergiker planera utomhusaktiviteter.

Läkemedelsbiverkningar på syn och hörsel

Flera läkemedel kan orsaka ögon eller öronbiverkningar. Hydroxiklorokin används vid reumatiska sjukdomar och kan orsaka retinopati som kräver regelbunden ögonbottenkontroll. Etambutol vid tuberkulos kan ge optikusneuropati.

Aminoglykosider som gentamicin och tobramycin är ototoxiska. Cisplatin cytostatikabehandling kan orsaka hörselnedsättning särskilt hos barn.

Svenska biverkningsrapportering via Läkemedelsverket är viktig för säkerhetsövervakning. Regelbunden monitorering enligt FASS produktresuméer minskar risken för permanent skada. Vid nya ögon eller hörselbesvär under pågående läkemedelsbehandling kontakta alltid förskrivande läkare eller 1177 Vårdguiden för bedömning.

Förebyggande och egenvård

Flera åtgärder förebygger ögon och öronproblem. Hörselskydd vid bullerexponering över åttiofem decibel förebygger bullerinducerad hörselnedsättning. Svenska Arbetsmiljöverket reglerar bullerexponering i arbetslivet.

UV skyddande solglasögon med CE märkning minskar risk för katarakt och makuladegeneration. Rökstopp är en av viktigaste åtgärderna för att minska risk för AMD.

Regelbunden syn och hörselkontroll är fundamental. Från fyrtio års ålder rekommenderas ögontryckskontroll vartannat år. Diabetiker behöver årlig ögonbottenscreening enligt svenska diabetesvården.

Hörselscreening hos audionom är gratis i många regioner vid hörselbesvär. God handhygien förebygger smittsamma ögoninfektioner och korrekt användning av kontaktlinser minskar keratitrisken.

När akut vård krävs för ögon och öron

Flera ögon och örontillstånd kräver omedelbar medicinsk bedömning. Plötslig synnedsättning kan indikera näthinneavlossning, kärlocklusion eller akut glaukom. Kraftig ögonsmärta med illamående kan vara akut trångvinkelglaukom. Kemisk ögonskada kräver omedelbar långvarig spolning före akutbesök. Penetrerande ögonskada kräver ögonkirurgisk bedömning.

Plötslig sensorineural hörselnedsättning är ett akut tillstånd där tidig kortisonbehandling kan rädda hörseln. Facialispares kombinerat med öronsymtom kan vara Ramsay Hunts syndrom som kräver akut antiviral behandling.

Svår yrsel med neurologiska bortfall kan vara stroke. Ring 112 vid dessa akuta tillstånd.

Svenska akutmottagningar har jourläkare inom ögon och öron näsa hals dygnet runt vid större sjukhus. 1177 Vårdguiden ger rådgivning om mindre akuta besvär.

Specialiserad vård för ögon och öronsjukdomar

Svensk specialistvård för ögon och öronsjukdomar organiseras genom ögonkliniker och öron näsa halskliniker vid sjukhusen.

Svensk Förening för Otorhinolaryngologi Huvud och Halskirurgi samordnar öron näsa hals specialisternas arbete medan Svenska Ögonläkarföreningen ansvarar för ögonvårdens utveckling.

Subspecialiteter inkluderar rhinologi, otologi, vestibulologi och audiologi inom ÖNH samt glaukom, retina, hornhinna och neuro oftalmologi inom ögon.

Patienter remitteras från primärvården vid komplexa besvär, misstänkt allvarlig sjukdom eller behov av specialistbehandling. Akuta ögon och öronbesvär bedöms vid jouröppna specialistakuter vid universitetssjukhusen och större regionsjukhus.

Privat specialistvård kompletterar den offentliga vården i många regioner. Patientlag och nationell vårdgaranti reglerar tillgänglighet och väntetider enligt svenska hälso och sjukvårdsregler.

Rehabilitering vid syn och hörselnedsättning

Synrehabilitering erbjuds vid syncentraler i samtliga svenska regioner för personer med bestående synnedsättning. Tjänsterna omfattar synträning, tekniska hjälpmedel, orientering och förflyttningsträning samt psykosocialt stöd.

Svenska Synskadades Riksförbund SRF företräder synskadades intressen och bedriver intressepolitiskt arbete. Tekniska hjälpmedel subventioneras enligt regionala hjälpmedelsnämnder.

Hörselrehabilitering via audionom omfattar hörapparatsutprovning, hörselträning och tekniska hjälpmedel som slingor och telefonhjälpmedel. Hörselskadades Riksförbund HRF erbjuder stöd och påverkansarbete.

Cochleaimplantat utförs vid universitetssjukhusen för personer med grav hörselnedsättning där hörapparater inte räcker. Svensk teckenspråksutbildning och tolkservice är rättigheter för teckenspråkiga personer enligt svensk språklag och diskrimineringslagstiftning.