Allergisk rinit

Allergisk rinit online: behandling enligt svenska riktlinjer

Modern behandling av allergisk rinit enligt ARIA och svenska riktlinjer

Behandling av allergisk rinit i svensk vård

Vad är allergisk rinit?

Allergisk rinit är en inflammatorisk sjukdom i näsans slemhinna som utlöses av IgE-medierad reaktion mot inandade allergener.

Vid exponering binder allergenet till specifika IgE-antikroppar på mastceller i näsans slemhinna, vilka då frisätter histamin, leukotriener och andra mediatorer.

Detta orsakar vasodilatation, ökad slemproduktion, slemhinnesvullnad och nervstimulering som ger typiska symptom inom minuter. En sen fas inträffar efter 4-8 timmar med eosinofil inflammation och långvarig nästäppa.

Cirka 25 procent av svenska vuxna och upp till 40 procent av ungdomar har allergisk rinit, och förekomsten har ökat markant över flera decennier.

Tillståndet är starkt förknippat med atopi och förekommer ofta tillsammans med atopiskt eksem och astma.

Obehandlad allergisk rinit påverkar sömn, koncentration, skolresultat och arbetsprestation, och kostar samhället betydande resurser i vårdkonsumtion och sjukfrånvaro enligt Folkhälsomyndighetens rapporter.

Säsongsbunden och perenn rinit

Säsongsbunden allergisk rinit

Säsongsbunden rinit i Sverige utlöses främst av pollen. Björkpollen dominerar i april-maj i södra Sverige och maj-juni i norra Sverige. Gräspollen ger besvär i juni-juli.

Gråbo ses i augusti, och al och hassel tidigt på våren. Pollenhalter varierar med väder och plats, och dagliga prognoser finns på pollenrapporten.se och Pollenlaboratoriet.

Symptomen återkommer varje säsong och förvärras vid höga pollenhalter.

Perenn allergisk rinit

Perenn rinit orsakas av allergener som finns året runt, främst dammkvalster och pälsdjur. Kvalsterallergi ger morgonsymptom med nästäppa och nysningar som förbättras under dagen.

Pälsdjursallergi ger symptom i hem med djur eller vid besök hos djurägare. Mögelallergi är mer ovanligt. Perenn rinit kräver ofta långvarig, daglig behandling.

ARIA-klassifikation

ARIA, Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma, klassificerar rinit efter frekvens och svårighetsgrad.

Intermittent innebär symptom mindre än fyra dagar per vecka eller mindre än fyra veckor totalt. Persisterande innebär mer frekventa besvär.

Mild rinit påverkar inte sömn eller dagliga aktiviteter, medan måttlig till svår gör det. Klassifikationen styr behandlingsval.

Symptom och diagnos

Typiska symptom är nysningar i serier, vattnig nassekret, klåda i näsa och ögon, nästäppa och ibland förlust av lukt- och smaksinne.

Samtidig allergisk konjunktivit med röda, rinnande och kliande ögon är vanligt. Många klagar över trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Diagnos baseras på anamnes med symptombild, säsongsmönster och utlösande faktorer.

Hudpricktest eller blodprov på specifika IgE bekräftar sensibilisering mot aktuellt allergen.

Differentialdiagnoser omfattar infektiös rinit, icke-allergisk rinit som vasomotorisk rinit, rinit medicamentosa av långvarig avsvällande spraybruk, läkemedelsutlöst rinit och strukturella orsaker som polyper eller septumdeviation. Vid oklar diagnos eller misstanke om komplicerande faktorer remitteras patienten till öron-näsa-halsläkare eller allergimottagning.

Behandlingsalternativ

Andra generationens antihistaminer

Cetirizin, loratadin, desloratadin, fexofenadin och bilastin är förstahandsval vid mild intermittent rinit och vid lindriga ögonsymptom. De ges peroralt en gång dagligen och ger effekt inom en timme.

Andra generationens preparat orsakar minimal trötthet, men cetirizin kan vara något mer sederande än de övriga. Bilastin interagerar minst med andra läkemedel.

Receptfri tillgång finns för de flesta preparat i Sverige.

Nasala kortikosteroider

Nasal mometason, flutikason, budesonid och triamcinolon är förstahandsval vid måttlig till svår persisterande rinit. De verkar antiinflammatoriskt lokalt, minskar alla rinitsymptom inklusive nästäppa, och har minimal systemisk absorption.

Regelbunden användning är avgörande eftersom full effekt uppnås först efter 1-2 veckor. Inför pollensäsong rekommenderas start två veckor före förväntad symptomdebut.

Mometason och flutikason tolereras oftast mycket väl, medan triamcinolon har mindre systemisk biotillgänglighet.

Intranasala antihistaminer

Azelastin nässpray ger snabb effekt inom 15 minuter och är ett bra alternativ vid mild rinit eller vid behov som tillägg.

Kombinationspreparat med azelastin och flutikason i samma spray används vid måttlig till svår rinit och ger både antihistamin- och kortikosteroideffekt.

Ögondroppar

Vid samtidig konjunktivit används ögondroppar med azelastin, olopatadin eller ketotifen vid behov eller regelbundet under säsong. Natriumkromoglikat är ett mildare alternativ som ges fyra gånger dagligen. Kombinationspreparat med antihistamin och mastcellsstabilisator ger snabb och långvarig effekt.

Leukotrienreceptorantagonist

Montelukast 10 mg dagligen är godkänt för allergisk rinit men används främst som tillägg vid samtidig astma. Effekten är jämförbar med antihistaminer och mindre än nasal kortikosteroid. Sällsynta psykiska biverkningar som sömnstörningar, mardrömmar och nedstämdhet finns rapporterade.

Avsvällande nässpray

Oximetazolin och xylometazolin ger snabb lindring vid nästäppa men ska användas högst 7-10 dagar. Längre användning orsakar rebound-nästäppa, rinit medicamentosa, som är svårbehandlad. Vid nästäppa som huvudsymptom är nasal kortikosteroid förstahandsval, eventuellt med kortvarig avsvällande spray initialt.

Allergivaccination

Subkutan eller sublingual allergen-immunterapi är den enda behandlingen som modifierar sjukdomsförloppet. Behandlingen pågår 3-5 år och minskar symptom, läkemedelsbehov och risken för nya sensibiliseringar.

Hos barn kan vaccination förebygga utveckling av astma. Indikation är moderat till svår rinit med otillräcklig effekt av läkemedel, eller vid patientönskemål om orsaksbehandling. Behandlingen sker vid allergimottagning.

Egenvård och allergenundvikande

Vid pollenallergi rekommenderas stängda fönster under högsäsong, särskilt på morgnar och kvällar då pollenhalten är hög. Byt kläder vid hemkomst och duscha håret innan sängen.

Bilen bör köras med stängda fönster och pollenfilter i ventilationen. Solglasögon och ansiktsmask kan minska exponeringen utomhus.

Vid kvalsterallergi är tvätt av sängkläder i 60 grader, kvalstertäta överdrag, minskning av textila möbler och inomhusfuktighet under 50 procent effektiva åtgärder.

Vid pälsdjursallergi är undvikande grundläggande, och minst en sovrumsfri zon rekommenderas om djur finns i hemmet.

Barn med allergisk rinit

Allergisk rinit hos barn kan påverka sömn, inlärning, skolresultat och social utveckling. Flera antihistaminer finns i pediatriska beredningar från 2 års ålder, vissa från 6 månader.

Nasala kortikosteroider godkända från 2-6 års ålder beroende på preparat. Vid otillräcklig effekt eller misstanke om komplikationer som otitis media eller adenoida hypertrofier ska barnläkare eller öron-näsa-halsläkare konsulteras.

Allergivaccination kan inledas från cirka 5 års ålder.

Graviditet och amning

Allergisk rinit kan förvärras under graviditet på grund av hormonell påverkan som ökar slemhinnesvullnad. Loratadin och cetirizin bedöms säkra under graviditet enligt FASS.

Nasal budesonid har längst erfarenhet och rekommenderas ofta i första hand. Natriumkromoglikat lokalt är ett säkert alternativ. Undvik perorala avsvällande preparat.

Vid amning är de flesta antihistaminer och nasala kortikosteroider förenliga med amning enligt Läkemedelsverket.

Förenad luftvägssjukdom

Allergisk rinit och astma ses ofta tillsammans och betraktas som två uttryck för samma underliggande atopi.

Upp till 80 procent av astmatiker har rinitsymptom, och omkring 30 procent av rinitpatienter har astma. Behandling av rinit förbättrar astmakontroll och tvärtom.

Vid rinitpatienter bör astmasymptom efterfrågas, och vid hosta, andfåddhet eller piping ska spirometri övervägas för att utesluta astma.

Digital konsultation

Vår digitala process är snabb och säker. Fyll i medicinskt formulär, beskriv dina symptom och dess säsongsmönster, tidigare behandlingar och övriga sjukdomar.

Legitimerad läkare bedömer ditt ärende inom 24 timmar och skickar recept elektroniskt till valt apotek.

Vid oklar diagnos, misstanke om astma eller behov av allergiutredning remitteras du till specialist. Uppföljning planeras vid säsongsbehandling och vid dosjustering.

Komplikationer

Obehandlad allergisk rinit kan leda till sekundära problem som bihåleinflammation, otitis media, sömnstörningar, polyper, försämrad astma och försämrad livskvalitet. Kronisk nästäppa hos barn kan ge andningssvårigheter, skolproblem och påverkad ansiktsutveckling. Tidig och adekvat behandling förebygger dessa komplikationer.

När ska man söka vård?

Sök vård vid kvarstående symptom trots regelbunden behandling, vid nystart av symptom hos vuxna utan tidigare allergier, vid samtidig hosta eller andnöd, vid ensidig nästäppa eller blodig snuva, eller vid upprepad bihåleinflammation.

Akut vård behövs vid tecken på anafylaxi eller kraftig astmaförsämring. Ring 112 vid livshotande tillstånd och 1177 för rådgivning dygnet runt.

Svenska källor

Behandlingen följer rekommendationer från Läkemedelsverket, FASS, Socialstyrelsen, Svenska föreningen för allergologi och internationella ARIA-riktlinjer. Patientinformation finns via 1177 Vårdguiden, pollenrapporten.se och Astma- och Allergiförbundet.

Våra läkare är registrerade hos Socialstyrelsen i Sverige och General Medical Council i Storbritannien. Förskrivning sker enligt svenska förskrivningsregler och alla patientuppgifter skyddas av svensk patientdatalag.

Rinit medicamentosa

Rinit medicamentosa är en iatrogen form av rinit som uppstår vid långvarig användning av avsvällande nässpray som oximetazolin eller xylometazolin utöver de rekommenderade 7-10 dagarna.

Preparaten drar samman blodkärlen i näsans slemhinna och ger snabb lindring, men vid avslutad användning uppstår rebound-nästäppa som är värre än ursprungsbesvären.

Behandlingen består av stegvis utsättning under täckning med nasal kortikosteroid i 4-6 veckor. Svåra fall kan kräva kortare peroral kortikosteroidkur.

Förebyggande är bättre än behandling: använd aldrig avsvällande spray längre än 10 dagar och välj istället nasal kortikosteroid vid kronisk nästäppa.

Icke-allergisk rinit

Flera typer av icke-allergisk rinit finns och bör övervägas vid negativa allergitester. Vasomotorisk rinit utlöses av temperaturväxlingar, starka lukter, alkohol, stark mat eller stress.

Idiopatisk rinit är oklar i orsak. NARES, non-allergic rhinitis with eosinophilia syndrome, är en form med eosinofil inflammation utan IgE-sensibilisering. Atrofisk rinit ger torra slemhinnor.

Utredning sker vid allergimottagning eller öron-näsa-halsläkare. Behandling omfattar nasal kortikosteroid, ipratropium mot vattnig snuva och undvikande av utlösande faktorer.

Rinit under graviditet

Upp till 20 procent av gravida drabbas av graviditetsrinit, ett tillstånd med nästäppa utan allergisk bakgrund som beror på hormonella förändringar.

Den debuterar vanligen efter graviditetsvecka 20 och försvinner inom två veckor efter förlossning.

Behandling är främst symptomatisk med koksaltsköljning, höjd huvudända under sömn och eventuellt nasal kortikosteroid efter läkarbedömning. Avsvällande nässpray bör undvikas.

Samtidig allergisk rinit behandlas enligt FASS rekommendationer för graviditet.

Patientperspektiv och livskvalitet

Allergisk rinit påverkar livskvalitet, sömnkvalitet, skolprestation och arbetsförmåga. Studier visar att måttlig till svår rinit har jämförbar livskvalitetspåverkan som astma eller andra kroniska sjukdomar.

Psykosociala besvär som trötthet, irritabilitet, social isolering under pollensäsong och frustration över upprepade symptomperioder är vanliga.

Patientutbildning om sjukdomens natur, realistiska förväntningar på behandling och vikten av regelbunden medicinering förbättrar följsamhet och resultat. Astma- och Allergiförbundet erbjuder värdefullt stöd, informationsmaterial och patientgrupper.