Metoklopramid

Metoklopramid hos Prescriptsy

Metoklopramid beskrivs på Prescriptsy som oberoende produktinformation.

Här kan du läsa hur en onlinekonsultation fungerar, vilka medicinska kontroller partnerkliniker genomför och vilka faktorer du bör jämföra innan du väljer leverantör.

Vi säljer inte läkemedel själva, utan hjälper dig att jämföra licensierade vårdpartners efter pris, leveranstid, service och tillförlitlighet.

Metoklopramid är ett klassiskt antiemetikum och prokinetikum med mer än 50 år av klinisk användning. Det verkar centralt på kräkningscentrum och perifert på magtarmkanalen via dopaminantagonism och ger bred antiemetisk effekt vid diverse indikationer.

Trots dess efficacy har metoklopramid fått ökad uppmärksamhet för sina neurologiska biverkningar, framförallt tardiv dyskinesi vid längre behandling.

EMA:s 2013 säkerhetsöversyn resulterade i en 5-dagars behandlingsbegränsning som nu är standard i de flesta länder.

Korrekt användning - kortvarig behandling på lägsta effektiva dos - ger god antiemetisk effekt med acceptabel biverkningsrisk.

Illamående och kräkningar är vanliga symtom med multipla orsaker. Metoklopramid passar bäst vid akut situationsbunden illamående (migrän, strålning, kemoterapi) och vid försenad magtömning (gastropares). Längre behandling kräver alternativa antiemetika utan tardiv dyskinesi-risk.

Viktig medicinsk information om Metoklopramid

Max behandlingstid 5 dagar pga tardiv dyskinesi-risk. Max 30 mg/dygn. Akuta dystonier (muskelkramper, ögonuppvridning) behandlas med biperiden injektion - sök akutvård. Kontraindicerat vid epilepsi, Parkinsons sjukdom och GI-obstruktion. Kombination med MAO-hämmare är kontraindicerat. Äldre och barn har ökad dystonirisks.

Vad är Metoklopramid och hur fungerar det

Metoklopramid blockerar dopamin D2-receptorer i det centrala nervsystemet och magtarmkanalen. Centralt: blockad i area postrema och nucleus tractus solitarius hämmar kräkningsreflexen.

Perifert: D2-blockad i magtarmkanalen ökar peristaltiken, ökar lägre esofagussfinkterts tonus, påskyndar magtömningen och minskar gastroesofageal reflux.

Metoklopramid kan även blocka serotoninreceptorer (5-HT3) vid höga doser och agera som 5-HT4-agonist (prokinetisk effekt).

Indikationer - när används Metoklopramid

Migrän-associerat illamående

Vid migränanfall uppstår gastropares (försenad magtömning) som minskar absorptionen av orala läkemedel.

Metoklopramid ges som förstärkning av analgetika/triptaner: ökar magtömningshastigheten och förbättrar absorptionen av orala analgetika, och minskar det migränrelaterade illamåendet.

Kombinationen metoklopramid + aspirin/NSAID är ett väl etablerat alternativ till triptan vid lättare-måttlig migrän.

Kemoterapi-inducerat illamående

Intravenöst metoklopramid används vid kemoterapi-illamående, ofta i kombination med kortikosteroider och ondansetron. Metoklopramid 2 mg/kg IV var 2 timmar är en klassisk regim vid cisplatin-baserad kemoterapi. Moderna antiemetikastyrkor (NK1-antagonister, 5-HT3-antagonister) har i stor utsträckning ersatt höga IV-metoklopramiddoser pga biverkningsprofilen.

Gastropares

Metoklopramid är ett prokinetikum för behandling av diabetisk och idiopatisk gastropares. Korttidsbehandling (5 dagar) kan bryta episoder av svår gastropares. Alternativ för längre behandling: erytromycin (prokinetisk effekt via motilinreceptorer), domperidon (perifert aktiv D2-antagonist med lägre CNS-penetration).

Dosering av Metoklopramid - översikt

Vuxna: 10 mg 3 gånger dagligen. Max 30 mg/dygn. Max 5 dagars behandling. Barn: 0,1 mg/kg per dos, max 3 gånger dagligen.

Nedsatt njurfunktion: halv dos vid GFR <40 mL/min. IV (sjukhus): 10 mg IV långsamt, kan upprepas. Ges 30 minuter före måltid för prokinetisk effekt.

Vanliga biverkningar av Metoklopramid

Vanliga biverkningar

Somnolens/trötthet och rastlöshet är vanligast. Diarré. Hyperprolaktinemi (bröstsvullnad, amenorré, galaktorré).

Allvarliga biverkningar

Akut dystoni (0,2%): muskelkramper, ögonuppvridning, käkspasmer - behandlas med biperiden IV. Tardiv dyskinesi (irreversibla ofrivilliga rörelser) vid längre behandling. Parkinsonism. QT-förlängning (IV).

När söka vård

Akutvård vid muskelkramper, ögonuppvridning, styvhet (akut dystoni). Kontakta läkare vid okontrollerade rörelser i ansikte/tunga (tardiv dyskinesi), depression, svår rastlöshet.

Vem bör undvika Metoklopramid eller använda det med försiktighet

Kontraindikationer: Epilepsi (sänker kramptröskeln), Parkinsons sjukdom (förvärrar), GI-blödning/-perforation/-mekanisk obstruktion, feokromocytom, överkänslighet. MAO-hämmare-kombination kontraindicerat. Barn <1 år: kontraindicerat.

Är Metoklopramid receptfritt i Sverige

Metoklopramid 10 mg tabletter kan i viss utsträckning vara receptfria i Sverige för kortvarig illamående-behandling. Kontrolera aktuell receptstatus på apotek. Via Prescriptsy kan du konsultera läkare för bedömning och recept.

Metoklopramid online - säkra vägar via e-hälsotjänster

1. Boka digital konsultation för bedömning av illamående och dess orsak
2. Diskutera kortvarig behandling och biverkningsrisker
3. Erhåll recept och råd om behandlingstid
4. Uppföljning vid kvarstående symtom

När passar online konsultation, när krävs fysiskt besök

Online passar: kortvarig illamående-behandling, migränrelaterat illamående, rådgivning. Fysiskt besök: svår illamående och kräkningar (dehydrering, akut sjukdom), nytt okänt illamående utan klar orsak, misstänkt gastropares (utredning).

Steg för steg - så använder du Prescriptsy

1. Beskriv din illamåendesituation och aktuella symtom
2. Boka digital konsultation via Prescriptsy
3. Diskutera orsak och lämplig kortvarig antiemetikabehandling
4. Erhåll recept och råd om uppföljning

Läs mer: online läkarkonsultation och receptförnyelse.

Klinisk evidens och studier för Metoklopramid

Metoklopramids kliniska historia är en berättelse om ett effektivt läkemedel vars biverkningsprofil ledde till dramatisk ominriktning av användningen. EMA:s 2013-restriktion (max 5 dagar, sänkta doser) var resultatet av en systematisk genomgång av tardiva dyskinesirisk.

Antiemetisk effekt - mekanistisk bas

Metoklopramid blockerar dopaminreceptorer (D2) i CTZ (chemoreceptortriggerzonen) i area postrema och i enteriska nervsystemet. CTZ-blockad ger central antiemetisk effekt; enteral D2-blockad ökar peristaltiken och accelererar magtömning.

Prokinetisk effekt: gastrisk tömningshastighet ökar med 35-60% vid diabetisk gastropares.

Randomiserade studier vid kemoterapi-inducerat illamående visade att metoklopramid 2 mg/kg iv var likvärdigt med ondansetron vid cisplatinbehandling (Gralla 1999), men med markant fler biverkningar.

EMA:s 2013-restriktion - tardiv dyskinesi och rörelsestörningar

EMA:s säkerhetsgenomgång 2013 identifierade tardiv dyskinesi (ofrivilliga repetitiva rörelser, vanligast i ansikte och tunga) som den centrala säkerhetsrisken.

Incidensen vid kortvarig användning (&lt;5 dagar) beräknades till 1-2 per 10 000, men vid kronisk användning (veckor-månader, historisk praxis vid gastropares) steg risken till 20-30% i vissa studier.

Tardiv dyskinesi kan vara irreversibel, vilket är unikt bland de flesta läkemedelsbiverkningar.

EMA-åtgärder: maxdos sänkt från 30 mg till 30 mg/dag, behandlingstid begränsad till 5 dagar för alla indikationer utom postoperativt illamående. Sverige implementerade restriktionen omedelbart via FASS-uppdatering. Konsekvens: Metoklopramid används nu primärt som kortvarig akutbehandling, inte som underhållsbehandling vid gastropares.

Migränbehandling - adjuvant roll

Metoklopramid 10-20 mg iv är ett etablerat komplement till sumatriptan och analgetika vid akut migrän på akutmottagning.

En randomiserad studie (n=356, Coppola 1995) visade att metoklopramid 20 mg iv gav 65% smärtlindring vid 1 timme jämfört med 32% för placebo.

Prokinetisk effekt förbättrar absorptionen av orala analgetika under migränanfall (gastropares är vanlig).

Cochrane-genomgång 2017 (10 studier) bekräftade metoklopramids effektivitet men noterade signifikant akathisirisks (motorisk rastlöshet) hos 10-15% av patienterna.

Interaktioner med rörelsestörningsläkemedel

Metoklopramids dopaminblockerande effekt är direkt antagonistisk mot levodopa vid Parkinsons sjukdom - kombinationen är kontraindicerad. Hos äldre patienter med subklinisk dopaminerg dysfunktion kan metoklopramid utlösa parkinsonism.

Svenska biverkningsregistret (SWEDIS) har identifierat metoklopramid som en av de vanligaste orsakerna till läkemedelsinducerad parkinsonism hos äldre.

Diagnosen är lätt att missa då den liknar idiopatisk Parkinsons sjukdom kliniskt.

Alternativ vid GI-motilitetsstörningar

Domperidon (perifert verkande D2-antagonist, passerar ej blodhjärnbarriären) är teoretiskt säkrare CNS-mässigt men har EMA:s restriktioner för hjärtrytmrubbningar (QT-förlängning). Erytromycin 250 mg (motilin-agonist) ger effektiv gastroparesbehandling utan CNS-biverkningar.

Prucaloprid (5-HT4-agonist) är licensierat vid kronisk förstoppning. Metoklopramid kvarstår som ett viktigt alternativ vid akut illamående när 5-HT3-antagonister (ondansetron) är otillräckliga.

Sources

• 1177 Vårdguiden - Magsjuka och kräkningar
• Läkemedelsverket - Behandlingsrekommendationer
• 1177 Vårdguiden - Migrän

Metoklopramid vid postoperativt illamående och graviditet

Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) drabbar 20-30% av kirurgiska patienter. Metoklopramid 10 mg iv är en etablerad antiemetisk komponent i multimodal PONV-profylax.

Cochrane-genomgång (Wallenborn 2006, 66 studier) visade att metoklopramid ensamt gav måttlig PONV-reduktion (NNT 9-10), klart sämre än ondansetron (NNT 5-6), men kombinationen metoklopramid + ondansetron gav additiv effekt.

Moderna PONV-protokoll (ERAS - Enhanced Recovery After Surgery) inkluderar metoklopramid som ett av upp till 4 antiemetika vid högriskpatienter.

Graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum): Metoklopramid används i Sverige som andrahandsbehandling vid graviditetsillamående efter svikt på ginger och antihistaminer. ACOG 2018 anser metoklopramid rimligt säkert under graviditet (kategori B).

Kohortsstudier med 80 000+ exponeringar har inte visat ökad missbildningsrisk. Tardiva dyskinesirisk begränsar dock längre behandlingsperioder - korta kurer (1-2 veckor) med minsta effektiva dos är standard.

Ondansetron är alternativet, men EMA har 2012 varnat för QT-förlängning vid iv-administration av ondansetron. Båda behandlingarna används i klinisk praxis.

Akathisi - den underdiagnosticerade biverkan

Akathisi (motorisk rastlöshet, oförmåga att sitta still) är en dopaminblockerande biverkan som drabbar 10-25% av metoklopramidbehandlade patienter. Den är ofta underdiagnosticerad och kan förväxlas med ångest.

Karakteristiska drag: tvingande behov att röra på sig, vadring, trampande med fötterna. Akathisi inträder inom timmar till dagar efter behandlingsstart.

Behandling: omedelbart utsättning av metoklopramid; diazepam 5 mg eller propranolol 20-40 mg kan ge snabb lindring. Akathisi till skillnad från tardiv dyskinesi är reversibel vid snabbt utsättande.

Risken ökar vid hög dos, ung ålder och psykiatrisk komorbiditet. Informera patienten om att kontakta vården omedelbart vid dessa symtom.

Dosavanpassning och monitorering vid Metoklopramid

Standarddos metoklopramid är 10 mg tre gånger dagligen (30 mg/dag max) under maximalt 5 dagar.

Vid njursvikt (GFR&lt;40) reduceras dosen med 50-75% - metoklopramid utsöndras renalt och ackumuleras vid njursvikt, vilket ökar risken för extrapyramidala biverkningar.

Vid leversvikt: måttlig leversvikt kräver dosreduktion, svår leversvikt: undvik. Äldre patienter: startdos 5 mg x3, maximalt 0,5 mg/kg/dygn.

Barn: ej rekommenderat under 1 år; för barn 1-18 år räknas dosen viktsbaserat (0,1-0,15 mg/kg x3).

Intravenös administration ska ges långsamt (minst 3 minuter) för att minska risken för akuta dystona reaktioner.