Allergi

Allergibehandling online för svenska patienter

Komplett guide till allergibehandling enligt svenska riktlinjer

Behandlingar för olika typer av allergi i Sverige

Vad är allergi?

Allergi är en överkänslighetsreaktion där kroppens immunsystem reagerar mot ofarliga ämnen som pollen, kvalster, pälsdjur, livsmedel eller vissa kemikalier. Vid IgE-medierad allergi producerar kroppen specifika IgE-antikroppar mot allergenet.

När en sensibiliserad person exponeras igen binder allergenet till IgE på mastceller, vilka då frisätter histamin, leukotriener, prostaglandiner och andra mediatorer.

Dessa orsakar typiska symptom som klåda, rodnad, svullnad, slemhinnesekretion och bronkospasm inom minuter till timmar.

Folkhälsomyndigheten rapporterar att cirka 30 procent av vuxna och nästan 40 procent av barn i Sverige har någon form av allergi.

Förekomsten har ökat markant över flera decennier, och orsakerna är delvis genetiska, delvis miljömässiga. Hypoteser som hygienhypotesen och minskad mikrobiell mångfald diskuteras som bidragande faktorer.

Atopi, det vill säga ärftlig benägenhet att utveckla allergiska sjukdomar, är starkt kopplat till astma, eksem och allergisk rinit.

Vanliga allergiformer

Pollenallergi

Pollenallergi orsakas av pollen från björk, gräs, gråbo och andra växter. Björkpollen dominerar i april och maj, gräspollen i juni och juli, gråbo i augusti.

Symptomen är nysningar, rinnande och kliande näsa, kliande och rinnande ögon, samt ibland astma och trötthet. Pollenhalterna rapporteras dagligen via Pollenlaboratoriet.

Behandlingen följer säsongen och startar ofta veckor före förväntad symptomdebut.

Kvalsterallergi

Kvalsterallergi är perenn, det vill säga året-runt, och ger nästäppa, rinnande näsa, morgonsymptom och ibland astma. Dammkvalster lever i madrasser, kuddar och mjuka möbler.

Åtgärder mot kvalster inkluderar tvätt i 60 grader, kvalstertäta överdrag på madrass och kudde, och regelbunden dammsugning med HEPA-filter. Läkemedelsbehandling behövs oftast hela året.

Pälsdjursallergi

Katt, hund, häst och andra pälsdjur kan orsaka allergi mot allergener i saliv, hud och urin. Symptomen varierar från mild nässnuva till kraftig astma. Katt är vanligast.

Undvikande är svårt eftersom allergener transporteras på kläder och finns i miljöer även utan djur. Vid mycket svår pälsdjursallergi kan allergivaccination övervägas.

Födoämnesallergi

Vanligast hos barn är allergi mot mjölk, ägg, vete, jordnötter, nötter, soja, fisk och skaldjur.

Många barn växer ifrån mjölk- och äggallergi, medan jordnöts- och nötallergi ofta kvarstår i vuxen ålder. Symptomen varierar från munklåda till anafylaxi.

Diagnostik sker via anamnes, hudpricktester, blodprov på specifika IgE och provokationstester. Strikt undvikande är hörnstenen i behandlingen, och epinefrinpenna förskrivs vid anafylaxirisk.

Läkemedelsallergi

Penicillin, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel och vissa antibiotika är de vanligaste orsakerna. Reaktionen kan vara urtikaria, angioödem eller anafylaxi, och debut sker oftast inom en timme.

Sent debuterande reaktioner som makulopapulösa utslag förekommer också.

Vid misstanke om penicillinallergi bör utredning ske för att avgöra om misstanken är korrekt, eftersom många som tror sig vara penicillinallergiska faktiskt tål preparatet.

Insektsstickallergi

Bi- och getingstick kan utlösa lokalreaktion, generell urtikaria eller anafylaxi. Vid tidigare anafylaxi av insektsstick rekommenderas allergivaccination som minskar risken vid nya stick och som är mycket effektiv. Adrenalinpenna ska alltid finnas till hands.

Behandlingsalternativ

Antihistaminer

Andra generationens antihistaminer som cetirizin, loratadin, desloratadin, fexofenadin och bilastin är förstahandsval vid allergisk rinokonjunktivit, urtikaria och mildare allergiska reaktioner. De ger mindre trötthet än första generationens preparat.

Doseringen är en tablett dagligen. Vid kronisk urtikaria kan upp till fyrfaldigad standarddos användas enligt europeiska riktlinjer. Receptfri tillgång finns för de flesta andra generationens antihistaminer i Sverige.

Nasala kortikosteroider

Nasal mometason, flutikason, budesonid och triamcinolon är förstahandsval vid måttlig till svår allergisk rinit. De verkar antiinflammatoriskt lokalt med minimal systemisk påverkan.

Regelbunden daglig användning ger bäst effekt, gärna med start två veckor före förväntad pollensäsong. Vanliga biverkningar är lätt näsblod och torrhet i slemhinnan.

Tekniken är viktig och ska inte rikta sprayen mot nässkiljeväggen.

Oftalmiska antihistaminer och mastcellsstabilisatorer

Vid ögonbesvär används ögondroppar med azelastin, olopatadin, ketotifen eller natriumkromoglikat. Dessa ges vid behov eller regelbundet under pollensäsong. Kombinationspreparat med antihistamin och mastcellsstabilisator ger både snabb och långvarig effekt.

Leukotrienreceptorantagonister

Montelukast 10 mg dagligen används som tillägg vid samtidig astma och allergisk rinit, särskilt hos patienter med otillräcklig effekt av inhalationssteroider. Preparatet har sällsynta psykiska biverkningar som sömnstörningar, mardrömmar och nedstämdhet, varför nytta och risk ska värderas noga.

Adrenalin vid anafylaxi

Vid anafylaxi ges adrenalin intramuskulärt i lårets utsida. Autoinjektor som EpiPen eller Emerade skrivs ut till patienter med risk för allvarlig reaktion.

Utbildning av patient och anhöriga är kritiskt. Vid anafylaxi ring 112 omedelbart även om adrenalin givits, eftersom rebound-reaktion kan inträffa timmar senare.

Allergivaccination

Allergen-immunterapi i form av subkutana injektioner eller sublingual tablett ger långsiktig effekt vid pollen-, kvalster- och insektsstickallergi.

Behandlingen pågår i tre till fem år och minskar symptom och läkemedelsbehov samt förebygger utveckling av astma hos barn med allergisk rinit. Behandlingen sker vid allergimottagning med specialistkompetens.

Diagnostik

Utredning baseras på anamnes, hudpricktester och blodprov på specifika IgE-antikroppar. Hudpricktest är känsligt och billigt och ger direkt svar.

Blodprov används när hudtest inte är möjligt, exempelvis vid kraftigt eksem eller pågående antihistaminbehandling. Vid oklar matallergi kan peroralt provokationstest göras under övervakning.

Total IgE har begränsat värde i rutinbedömning.

Egenvård och allergenundvikande

Undvikande är grundläggande men ofta svårt. Vid pollenallergi rekommenderas stängda fönster under högsäsong, byte av kläder vid hemkomst, duschning före sängen och undvikande av utomhusaktivitet vid höga pollenhalter.

Vid pälsdjursallergi är undvikande av djur i hem- och arbetsmiljö idealiskt. Vid kvalsterallergi är tvätt i 60 grader, kvalstertäta överdrag och minskad inomhusfuktighet effektiva åtgärder.

Vid matallergi krävs noggrann märkeskontroll eftersom även små mängder kan utlösa reaktion.

Astma i kombination med allergi

Många patienter med allergisk rinit utvecklar astma, ett tillstånd som benämns förenad luftvägssjukdom. Behandling av båda tillstånden parallellt förbättrar livskvaliteten.

Inhalationssteroider som budesonid, flutikason eller mometason är grundpelaren vid astma. Beta-2-agonister som salbutamol ges vid behov.

Vid svår eosinofil eller allergisk astma kan biologiska läkemedel som omalizumab eller mepolizumab övervägas vid specialistklinik.

Graviditet och amning

Flera antihistaminer anses säkra under graviditet och amning, exempelvis loratadin och cetirizin. Nasala kortikosteroider som budesonid har begränsad systemisk absorption och används vid behov.

Allergivaccination startas inte under graviditet men pågående behandling kan ofta fortsätta.

Vid astma är god astmakontroll under graviditet avgörande och ska inte avstås från på grund av oro för läkemedel enligt Läkemedelsverket.

Barn och allergi

Barn med atopi utvecklar ofta en sekvens av allergiska sjukdomar: atopiskt eksem som spädbarn, matallergi, allergisk rinit och astma senare.

Tidigt introducerande av jordnötter i kosten minskar risk för jordnötsallergi enligt moderna riktlinjer. Barn med måttlig eller svår rinit bör bedömas av barnläkare med allergikompetens.

Allergivaccination kan inledas från cirka 5 års ålder.

Digital konsultation

Via vår plattform skickar du in medicinska uppgifter och eventuella fotografier. Legitimerad läkare återkommer inom 24 timmar med förskrivning eller rekommendation.

Vid oklar multipel allergi, astmatiska symptom eller anafylaxi hänvisas du till specialistmottagning. Recept skickas elektroniskt till valt apotek. Uppföljning planeras vid säsongsbunden behandling och vid dosjustering.

Vid akuta reaktioner

Vid svullnad i svalget, andnöd, uttalad urtikaria, yrsel eller blodtrycksfall kan anafylaxi föreligga. Ge adrenalin om du har autoinjektor och ring 112 omedelbart.

Lätta reaktioner med klåda eller begränsad urtikaria kan behandlas med antihistamin, men sök vård om symptom förvärras.

Vid kvarstående eller återkommande anafylaxi bör specialistmottagning bedöma grundorsak och skriva handlingsplan.

Svenska källor

Behandlingen följer rekommendationer från Läkemedelsverket, FASS, Socialstyrelsen, Svenska föreningen för allergologi och Folkhälsomyndigheten. Patientinformation finns hos 1177 Vårdguiden och Astma- och Allergiförbundet.

Vid akuta tillstånd ring 112, vid allmän rådgivning 1177. Våra läkare är registrerade hos Socialstyrelsen i Sverige och hos General Medical Council i Storbritannien.

Atopiskt eksem och allergi

Atopiskt eksem är ofta den första manifestationen av atopi hos barn och drabbar cirka 20 procent av svenska barn.

Eksem kan vara tecken på sensibilisering och ökad risk för senare allergisk rinit och astma, ett mönster som kallas den atopiska marschen.

Behandling omfattar daglig uppsmörjning med fet kräm, topikala kortikosteroider eller kalcineurinhämmare vid skov och identifikation av eventuella utlösande faktorer.

Strikt undvikande av specifika allergener är sällan indicerat utan specialistbedömning.

Allergisk kontaktdermatit

Kontaktallergi är en fördröjd, T-cellsmedierad reaktion och inte IgE-medierad. Vanliga allergener är nickel, parfymämnen, konserveringsmedel, gummi och hårfärg.

Symptomen är kliande eksem på exponerade områden, vanligen händer, handleder, hals eller bakom öron. Diagnos ställs med epikutantest där allergener appliceras på ryggen i 48 timmar.

Behandling omfattar undvikande av allergenet, topikala kortikosteroider vid skov och skyddsåtgärder som handskar vid exponering.

Urtikaria och angioödem

Nässelutslag, urtikaria, är kliande kvaddlar som kommer och går inom 24 timmar.

Akut urtikaria varar mindre än sex veckor och har ofta utlösande faktor som infektion, läkemedel eller mat.

Kronisk urtikaria varar mer än sex veckor och har oftast ingen identifierbar orsak. Behandling baseras på andra generationens antihistaminer, vid behov upp till fyrfaldigad standarddos.

Vid terapisvikt kan omalizumab, en anti-IgE-antikropp, övervägas vid specialistklinik. Angioödem är djupare svullnad i hud eller slemhinnor och kräver snabb bedömning om svalg eller tunga är involverade.

Livsmedelsmärkning och undvikande

I Sverige ska 14 allergener enligt EU-förordning alltid märkas på livsmedelsförpackningar: glutenhaltiga spannmål, skaldjur, ägg, fisk, jordnötter, soja, mjölk, nötter, selleri, senap, sesamfrön, svaveldioxid, lupin och blötdjur.

Läs alltid märkningen noga. Vid ätande på restaurang är dialog med personalen avgörande.

Personer med anafylaxirisk ska alltid bära med sig adrenalinpenna, ha en nödplan och vara medlemmar i Allergiförbundet för aktuell information.

Yrkesrelaterad allergi

Vissa yrken medför ökad risk för allergi och astma. Bagare kan utveckla astma mot vetedamm, frisörer mot persulfater, sjukvårdspersonal mot latex.

Vid misstanke om arbetsrelaterad allergi ska företagshälsovård och specialist kopplas in. Undvikande av exponering är grundläggande, och i vissa fall behövs byte av arbetsuppgifter eller yrke.

Anmälan till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan kan vara aktuell vid yrkessjukdom.