Astma

Tillgangliga behandlingar

Astma: Förstå din sjukdom och din behandling

Så behandlas astma steg för steg enligt svenska riktlinjer

Omfattande guide till astmabehandling för vuxna och barn

Vad är astma?

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna. Inflammationen gör luftrören känsliga och reaktiva, så att de drar ihop sig vid exponering för olika utlösande faktorer.

Detta leder till återkommande symtom i form av hosta, pipande andning, tryck över bröstet och andfåddhet.

Mellan attackerna kan luftvägarna te sig normala, men den underliggande inflammationen kvarstår och måste behandlas för att sjukdomen inte ska förvärras över tid.

Sjukdomens allvarlighet varierar från lätta symtom några gånger per år till svår, svårbehandlad astma som begränsar det dagliga livet påtagligt.

En viktig del av min kliniska uppgift är att hjälpa patienter förstå att välkontrollerad astma innebär att man kan leva fullt normalt, motionera, sova ostört och arbeta utan begränsningar.

Vanliga utlösande faktorer

Luftvägsinfektioner är den vanligaste utlösaren hos både barn och vuxna. Pollen från björk, gräs och gråbo utlöser säsongsbundna försämringar.

Kvalster i sänglinne, hundar, katter och mögel kan ge året-runt-besvär. Kall luft, fysisk ansträngning, stress och vissa läkemedel som acetylsalicylsyra kan provocera symtom.

Tobaksrök är särskilt skadligt och försämrar både kontrollen och lungfunktionen långsiktigt.

Diagnostik

Diagnosen ställs genom en kombination av sjukhistoria, klinisk undersökning och lungfunktionsmätningar. Spirometri visar eventuell obstruktion, och reversibilitetstest efter inhalation av luftrörsvidgare bekräftar diagnosen. PEF-mätningar i hemmet under två veckor kan komplettera utredningen. Allergiutredning med pricktest eller blodprov identifierar utlösande allergener.

Behandlingstrappan

Steg 1: Kortverkande luftrörsvidgare vid behov

Vid mycket sporadiska symtom kan enbart kortverkande beta-2-stimulerare som salbutamol eller terbutalin användas. Svenska riktlinjer rekommenderar dock numera att redan låga doser inhalerad steroid övervägs tidigt, eftersom den underliggande inflammationen pågår även mellan episoderna.

Steg 2: Låg dos inhalerad steroid

Budesonid, flutikason eller beklometason i låg dagsdos utgör förstahandsval när regelbunden behandling behövs. Alternativt kan kombinationen budesonid och formoterol användas både som underhållsbehandling och vid behov, så kallad MART-behandling.

Steg 3: Medelhög dos steroid eller kombinationsbehandling

Vid otillräcklig kontroll höjs steroiddosen eller läggs en långverkande beta-2-stimulerare till, som formoterol eller salmeterol. Kombinationsinhalatorer som Symbicort eller Seretide är vanliga val.

Steg 4: Hög dos steroid och tillägg

Om symtomen fortfarande inte är kontrollerade kan man lägga till en långverkande antikolinergika som tiotropium, eller en leukotrienreceptorantagonist som montelukast. Henvisning till lungspecialist bör övervägas.

Steg 5: Biologiska läkemedel

Vid svår astma med eosinofil eller allergisk fenotyp kan biologiska läkemedel som omalizumab, mepolizumab, benralizumab eller dupilumab bli aktuella. Dessa ges subkutant med intervaller mellan två och åtta veckor och förskrivs av specialist.

Inhalationsteknik

Korrekt inhalationsteknik är avgörande för behandlingseffekten. Studier visar att uppemot hälften av alla patienter använder sin inhalator felaktigt.

Det finns flera typer av inhalatorer: pulverinhalatorer, spray med eller utan spacer, och andningsdrivna varianter.

Be alltid din läkare, sjuksköterska eller apotekspersonal visa dig tekniken, och låt dem kontrollera din användning regelbundet.

Skölj alltid munnen efter inhalation av steroid för att minska risken för svampinfektion i munslemhinnan och heshet. Spacer rekommenderas vid sprayinhalatorer, särskilt för barn och äldre.

Astma hos barn

Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn i Sverige.

Små barn under två år kan ha besvär som påminner om astma vid luftvägsinfektioner, så kallad infektionsastma, som ofta växer bort.

Vid återkommande obstruktiva episoder eller atopi i familjen inleds dock ofta regelbunden behandling. Inhalation via spacer med mask är standard för små barn.

Skolbarn och tonåringar kan hantera både pulverinhalator och spray med munstycke. Viktigt är att informera skolsköterska och idrottslärare om sjukdomen och behandlingen, så att korrekt stöd ges vid fysisk aktivitet.

Astma hos gravida

Gravida kvinnor ska fortsätta sin astmabehandling, eftersom okontrollerad astma utgör en betydligt större risk för foster än läkemedlen. Inhalerade steroider, särskilt budesonid, har god säkerhetsprofil under graviditet.

Salbutamol och formoterol kan också användas. Rådgör alltid med din läkare tidigt i graviditeten.

Ansträngningsutlöst astma

Många astmatiker får symtom vid fysisk aktivitet, särskilt i kall luft. Genom att ta kortverkande luftrörsvidgare 15 minuter före träning kan besvären förebyggas. God grundbehandling med inhalerad steroid minskar också ansträngningsutlösta symtom. Uppvärmning och träning i varmare miljö hjälper.

Akut astmaattack

Vid en akut försämring förvärras andnöden, luftrörsvidgaren räcker inte länge, och pulsen ökar.

Följ din personliga astmahandlingsplan om du har en, öka dosen av kortverkande luftrörsvidgare och påbörja eventuell peroral kortisonkur.

Söka akut vård om symtomen inte lindras, om du har svårt att prata i hela meningar, läpparna blir blå, eller pulsen är mycket hög.

Ring 112 vid svår andnöd.

Biverkningar av astmaläkemedel

Inhalerade steroider kan ge heshet och munsvamp om munnen inte sköljs efter inhalation.

Långvarig höghos-behandling kan ge systemiska effekter som benskörhet och binjurepåverkan, men detta är ovanligt vid låga doser. Luftrörsvidgare kan ge hjärtklappning, skakningar och huvudvärk.

Montelukast har i sällsynta fall förknippats med psykiska biverkningar, och detta ska övervakas hos barn.

Egenvård och livsstil

Rök inte och undvik passiv rökning. Identifiera och undvik dina utlösande faktorer när det är möjligt.

Vaccinera dig mot influensa och pneumokocker, vilket rekommenderas av Folkhälsomyndigheten för personer med astma. Håll en sund vikt, då övervikt försämrar astmakontrollen. Motionera regelbundet, men förbehandla vid behov.

När bör jag söka vård?

Ring 1177 vid frågor om din behandling eller vid mild försämring. Kontakta din vårdcentral för planerad årlig uppföljning och vid ökat behov av luftrörsvidgare.

Söka akut vård vid uttalad andnöd, om luftrörsvidgaren inte hjälper, eller vid tecken på allvarlig astmaattack. Ring 112 vid livshotande symtom.

Uppföljning

Patienter med astma bör följas upp årligen på vårdcentral. Astma-KOL-mottagningar med specialsjuksköterska är vanliga i primärvården. Vid svår astma sker uppföljning hos lungspecialist. Symtomscoring med Asthma Control Test och spirometri används för att bedöma kontrollen.

Avslutande reflektion

Med modern behandling kan nästan alla astmatiker uppnå god kontroll över sin sjukdom. Nyckeln är korrekt diagnos, individuellt anpassad behandling, god inhalationsteknik och regelbunden uppföljning.

Tveka aldrig att kontakta din vårdcentral eller 1177 vid frågor. Informationen i denna text är allmän och ersätter inte personlig medicinsk rådgivning.

Fördjupning: Inflammationens roll i astma

Den underliggande processen vid astma är en kronisk inflammation där eosinofiler, T-hjälparceller typ 2 och mastceller spelar centrala roller.

Frisättning av leukotriener, histamin och cytokiner leder till svullnad av luftvägsslemhinnan, ökad slemproduktion och sammandragning av muskulaturen runt bronkerna.

Denna process pågår i varierande grad även när patienten känner sig symtomfri, vilket förklarar varför långvarig underhållsbehandling med inhalerade steroider är viktig.

Nya behandlingar siktar allt mer på specifika inflammatoriska vägar. Mepolizumab och benralizumab blockerar interleukin-5 och dess receptor, vilket minskar eosinofila celler. Dupilumab blockerar interleukin-4-receptorn och används vid T2-hög astma. Omalizumab neutraliserar IgE vid allergisk astma.

Astmans fenotyper

Modern astmavård erkänner att astma inte är en enhetlig sjukdom utan flera tillstånd med olika bakomliggande mekanismer.

Allergisk astma, eosinofil icke-allergisk astma, sen debuterande astma, aspirinutlöst astma och fetmaassocierad astma är exempel på fenotyper med olika behandlingssvar.

Fenotypbestämning med blodprov för eosinofiler, totalt IgE och FeNO-mätning vägleder val av biologisk behandling.

Astmahandlingsplan

En skriftlig astmahandlingsplan är en värdefull resurs för patienter med astma.

Planen beskriver tre zoner: grön zon med välkontrollerade symtom och stabil underhållsbehandling, gul zon med lättare försämring där dosen eskalateras och kortverkande luftrörsvidgare används oftare, samt röd zon som innebär allvarlig försämring och kräver akutvård.

Be din vårdcentral eller astmasköterska om en personlig plan.

PEF-mätning hemma

Peak expiratory flow kan mätas med en enkel PEF-mätare hemma. Mätvärden under två veckor avslöjar variabilitet i lungfunktionen, ett typiskt tecken på astma.

Vid välkontrollerad astma är variationen liten. Vid försämring sjunker morgonvärdena först, vilket kan ge en tidig varning innan symtomen blir tydliga.

Allergen immunterapi

Vid uttalad allergisk astma med dominerande pollen- eller husdamm- allergener kan allergen immunterapi övervägas.

Behandlingen pågår i tre till fem år och ges som sublinguala tabletter eller subkutana injektioner. Den förändrar immunsystemets svar och kan ge långvarig lindring även efter avslutad behandling.

Astma och arbetsmiljö

Yrkesrelaterad astma utgör en betydande del av vuxenastmat. Bakverksdamm, djurallergen, isocyanater inom lackerings- och plastindustrin, samt rengöringsmedel är exempel på utlösande ämnen. Identifiering är viktig för att kunna eliminera eller minska exponeringen. Anmälan till Försäkringskassan kan vara aktuell.

Psykologiska aspekter

Astma och ångest förekommer ofta tillsammans. Andnöd kan utlösa panikreaktioner som förvärrar upplevelsen av symtom. Samtidigt kan kronisk sjukdom leda till nedstämdhet. KBT och andningsträning kan komplettera den medicinska behandlingen vid behov.

Vaccinationer

Folkhälsomyndigheten rekommenderar årlig influensavaccination och pneumokockvaccination för personer med astma. Covid-19-vaccination följer nationella rekommendationer. Vaccinationer minskar risken för allvarliga luftvägsinfektioner som kan utlösa svåra astmaattacker.

Astma hos äldre

Astma kan debutera i hög ålder och förväxlas ibland med KOL eller hjärtsvikt. Korrekt diagnostik är viktig, och spirometri kan behöva kompletteras med bildundersökning och utvärdering av hjärtat.

Behandlingen liknar den hos yngre, men interaktioner med andra läkemedel och eventuell osteoporos ska beaktas.

Livskvalitet

Målet med modern astmabehandling är inte bara färre symtom, utan ett fullgott liv. Du ska kunna motionera, sova ostört, arbeta och umgås utan begränsningar.

Om du upplever begränsningar är det ett tecken på att behandlingen behöver justeras. Tveka inte att ta upp detta vid nästa läkarbesök.

Slutord

Astma är en livslång följeslagare för de flesta som drabbats, men med rätt kunskap, rätt medicin och god följsamhet är utsikterna utmärkta.

Svensk astmavård håller hög internationell standard, och samarbetet mellan patient, vårdcentral, astmasköterska och specialist ger bäst resultat.

Informationen i denna text är allmän och ersätter inte personlig medicinsk rådgivning från din vårdgivare.

Ytterligare patientperspektiv på astma

Att leva med astma innebär ofta att lära känna kroppens signaler nära.

Erfarna patienter beskriver hur de tidigt kan känna en begynnande försämring i form av ökad slembildning, lättare täppthet i bröstet eller ökad hostkänslighet.

Att agera på dessa tidiga varningstecken genom att tillfälligt öka inhalationssteroiddosen enligt en individuell astmahandlingsplan kan förebygga fullt utvecklade attacker.

Regelbunden kommunikation med astmasjuksköterska på vårdcentralen, gärna minst en gång per år, bidrar till långsiktigt god kontroll.

Självobservation, korrekt inhalationsteknik och öppen dialog med vårdgivaren är tre av de viktigaste framgångsfaktorerna i modern astmavård enligt svenska riktlinjer.