Kärlkramp

Kärlkramp: lindring, förebyggande och snabb hjälp vid bröstsmärta

Stabil och instabil angina: behandling, triggers och larmtecken

Kärlkramp: läkemedel, livsstil och akut handläggning enligt svensk praxis

Vad är kärlkramp?

Kärlkramp, medicinskt kallat angina pectoris, är ett smärttillstånd som uppstår när hjärtmuskelns behov av syre överstiger tillförseln.

Orsaken är nästan alltid åderförkalkning (ateroskleros) i kranskärlen, som förtränger blodflödet och begränsar hjärtats tillgång till syrerikt blod.

När hjärtat arbetar hårdare, till exempel vid fysisk ansträngning eller stark stress, uppstår syrebrist och smärta.

Enligt Socialstyrelsen drabbas omkring 2 procent av den svenska befolkningen av kärlkramp, och förekomsten ökar med stigande ålder.

Stabil och instabil kärlkramp

Stabil kärlkramp

Vid stabil kärlkramp uppträder smärtan förutsägbart vid ansträngning eller emotionell belastning och går över efter några minuters vila eller efter nitroglycerin.

Tröskeln för besvär är ofta densamma från gång till gång. Tillståndet är allvarligt men inte akut livshotande, och behandlingen syftar till symtomlindring och förebyggande av hjärtinfarkt.

Instabil kärlkramp

Instabil kärlkramp innebär nytillkommen bröstsmärta, smärta i vila, eller smärta som blivit tätare, starkare eller mer svårutlöst än tidigare.

Detta är ett akut koronart syndrom som ska handläggas som hjärtinfarkt, och 1177 Vårdguiden är tydlig med att 112 ska ringas omedelbart.

Symtom på kärlkramp

Typiska symtom är tryckande eller kramande smärta mitt i bröstet som kan stråla ut i vänster arm, axel, hals, käke eller rygg.

Andfåddhet, illamående, svettning och ångest är vanliga följesymtom.

Hos kvinnor, äldre och personer med diabetes kan symtomen vara mindre typiska och upplevas som andnöd, trötthet eller obehag i magen, vilket ibland försenar diagnosen enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer .

Utlösande faktorer

Vanliga triggers för kärlkrampsanfall är fysisk ansträngning (särskilt i kyla eller motvind), måltider, stress, ilska, sexuell aktivitet och rökning. Att identifiera och undvika triggers är en viktig del av egenvården.

Utredning

Vid misstänkt kärlkramp tar vårdcentralen anamnes, undersöker och tar EKG och blodprover. Arbetsprov på cykel eller löpband används för att provocera fram och dokumentera syrebrist.

Ultraljud av hjärtat (ekokardiografi) bedömer pumpfunktion, och vid behov görs kranskärlsröntgen (koronarangiografi) eller CT av kranskärl för att kartlägga förträngningar.

Socialstyrelsen rekommenderar tydlig prioritering av utredning vid misstänkt instabil angina.

Läkemedelsbehandling

Anfallsbehandling

Snabbverkande nitroglycerin i form av sublinguala tabletter eller munhålespray är förstahandsbehandling vid akut anfall. Nitroglycerin vidgar blodkärlen, minskar hjärtats arbete och lindrar smärtan inom 1 till 3 minuter.

Dosen upprepas vid behov var 5:e minut, max 3 doser. Om smärtan kvarstår ska 112 ringas.

Långtidsförebyggande behandling

Betablockerare som metoprolol och bisoprolol sänker puls och blodtryck, minskar hjärtats syrebehov och förebygger anfall. De är förstahandsval vid stabil angina enligt FASS och Socialstyrelsen.

Kalciumblockerare som amlodipin, felodipin och diltiazem vidgar kranskärlen och sänker blodtrycket. De används särskilt vid intolerans mot betablockerare eller vid vasospastisk angina.

Långverkande nitrater som isosorbidmononitrat ger jämn kärlvidgande effekt under dygnet, med ett nitratfritt intervall för att undvika tolerans.

Ivabradin sänker hjärtfrekvensen via selektiv verkan på sinusknutan och används som tillägg när betablockerare inte räcker.

Ranolazin är ett alternativ vid otillräcklig effekt av standardbehandling.

Förebyggande mot hjärtinfarkt

Alla med kärlkramp får enligt Socialstyrelsen lågdos acetylsalicylsyra 75 mg dagligen för att minska risken för blodpropp, samt statiner för att sänka LDL-kolesterol och stabilisera plack i kärlen. ACE-hämmare ges vid samtidig hypertoni, hjärtsvikt eller diabetes.

Invasiv behandling

Vid uttalade förträngningar eller otillräcklig effekt av medicinsk behandling kan kranskärlsintervention (PCI) med ballongvidgning och stent bli aktuell. Vid trekärlssjukdom eller huvudstamsstenos övervägs kranskärlskirurgi (CABG). Beslut fattas på hjärtmottagning efter kranskärlsröntgen.

Livsstilsförändringar

Rökstopp

Rökning är den enskilt viktigaste modifierbara riskfaktorn. 1177 Vårdguiden erbjuder rökavvänjningsstöd via Sluta-Röka-Linjen (020-84 00 00) och nikotinläkemedel subventioneras via högkostnadsskyddet.

Fysisk aktivitet

Regelbunden konditionsträning 150 minuter per vecka förbättrar kondition, blodtryck och blodsocker. Efter hjärthändelse rekommenderas hjärtrehabilitering med anpassad träning under övervakning.

Kost

Medelhavskost med mycket grönsaker, baljväxter, fisk, olivolja och fullkorn, och begränsat intag av rött kött och socker, rekommenderas av Socialstyrelsen för hjärt-kärlhälsa.

Vikt och blodtryck

Viktminskning vid övervikt, gott sömnsomnmönster och stresshantering kompletterar läkemedelsbehandlingen.

Psykisk hälsa

Diagnos kärlkramp väcker ofta oro och rädsla. Depression och ångest är vanligare hos hjärtpatienter och bör uppmärksammas. Samtalsstöd, KBT och ibland läkemedelsbehandling kan hjälpa.

När ska du söka vård?

Ring 112 vid bröstsmärta som varar mer än 15 minuter, smärta i vila, smärta som inte släpper efter 3 nitroglycerindoser, eller om smärtan åtföljs av kallsvett, andnöd eller svimningskänsla.

Kontakta vårdcentralen eller ring 1177 vid nydebuterad eller förvärrad kärlkramp som inte är akut.

Uppföljning

Regelbunden kontroll av blodtryck, blodfetter, blodsocker och symtom görs på vårdcentral eller hjärtmottagning minst årligen. Läkemedelsbehandlingen justeras vid behov, och livsstilsstödet är en kontinuerlig del av vården enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.

Vasospastisk angina (Prinzmetals angina)

Vasospastisk angina uppstår vid spasm i kranskärlen, ofta i vila och nattetid, även hos patienter utan signifikant åderförkalkning. Kalciumblockerare är förstahandsbehandling, och långverkande nitrater kan läggas till.

Betablockerare undviks då de kan förvärra spasmen. Diagnosen ställs med provokationstest eller ambulatoriskt EKG.

Mikrovaskulär angina

Vissa patienter, oftare kvinnor, har kärlkrampslik smärta med normal kranskärlsröntgen. Orsaken är dysfunktion i små kärl (mikrovaskulär angina). Behandlingen liknar stabil angina med betablockerare, kalciumblockerare och ACE-hämmare.

Kvinnor och hjärtsjukdom

Kvinnor har ofta atypiska symtom, söker senare vård och får mindre invasiv behandling än män. Socialstyrelsen och SKR driver aktivt arbete för jämlik hjärtvård. Mikrovaskulär sjukdom är vanligare hos kvinnor, och vårdens uppmärksamhet behöver vara hög.

Diabetes och kärlkramp

Personer med diabetes har 2 till 4 gånger ökad risk för kärlkramp och hjärtinfarkt. Symtomen kan vara atypiska (trötthet, andfåddhet) på grund av diabetesneuropati. SGLT2-hämmare och GLP-1-receptoragonister har visat kardiovaskulär nytta och rekommenderas vid diabetes och hjärtsjukdom enligt Socialstyrelsen.

Sex och kärlkramp

Sexuell aktivitet motsvarar måttlig ansträngning och är oftast säker vid stabil kärlkramp. Vid behov kan nitroglycerin tas förebyggande, men ska aldrig kombineras med PDE5-hämmare (sildenafil, tadalafil) på grund av risk för kraftigt blodtrycksfall enligt FASS.

Hjärtrehabilitering

Efter diagnos eller hjärthändelse erbjuds strukturerad hjärtrehabilitering med träning under övervakning, utbildning, psykosocialt stöd och riskfaktorkontroll. Programmet förbättrar prognosen påtagligt och rekommenderas av Socialstyrelsen till alla.

Körkort och arbete

Stabil kärlkramp tillåter oftast körkort, medan instabil angina innebär körförbud under utredning och stabilisering. Transportstyrelsens föreskrifter styr bedömningen, och yrkesförare har strängare krav.

Medicinbiverkningar och interaktioner

Nitroglycerin kan orsaka huvudvärk och blodtrycksfall. Betablockerare kan ge trötthet och kalla extremiteter. Kalciumblockerare kan ge ankelödem och flush. Interaktioner med grapefruktjuice, PDE5-hämmare och antiarytmika är viktiga att känna till.

Livsstilsförändringar i detalj

Medelhavskost minskar risken för kardiovaskulär död med cirka 30 procent enligt PREDIMED-studien. Fysisk aktivitet 150 minuter måttligt eller 75 minuter intensivt per vecka rekommenderas. Stresshantering med mindfulness, yoga eller KBT kan minska anginaanfallen.

Framtid: nya läkemedel

Trimetazidin och nikorandil är metabola läkemedel som används i vissa fall. Nya PCSK9-hämmare och icosapent-etyl kompletterar statiner för aggressiv lipidsänkning vid hög risk.

Kvalitetsregister SWEDEHEART

SWEDEHEART är det nationella kvalitetsregistret för hjärtsjukvård och har bidragit till att Sverige ligger i världstopp i överlevnad efter hjärtinfarkt. Alla vårdhändelser rapporteras och ger grund för kvalitetsförbättring.

Patientföreningar

Riksförbundet HjärtLung erbjuder information, kamratstöd, hjärtskola och träningsverksamhet för hjärtpatienter och anhöriga runt om i Sverige.

Akut koronart syndrom: så hanteras det

Vid misstänkt hjärtinfarkt eller instabil angina transporteras patienten med ambulans till närmaste PCI-centrum. EKG tas inom 10 minuter, och vid ST-höjningsinfarkt (STEMI) görs primär PCI inom 90 minuter. Vid NSTEMI görs koronarangiografi inom 24 till 72 timmar beroende på risk.

Dubbel trombocythämning

Efter PCI ges dubbel trombocythämning med acetylsalicylsyra plus ticagrelor eller prasugrel i 6 till 12 månader, därefter acetylsalicylsyra livslångt. Vid blödningsrisk kan kortare behandlingstid övervägas enligt europeiska riktlinjer.

Hjärtsvikt efter infarkt

Nedsatt pumpfunktion efter hjärtinfarkt kräver behandling med ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare, betablockerare, MRA (mineralkortikoidreceptorantagonist) och ibland SGLT2-hämmare enligt Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsvikt.

Livet efter en hjärthändelse

Psykisk återhämtning tar tid. Oro, depression och sömnsvårigheter är vanliga. Kuratorer och psykologer inom hjärtrehabilitering ger stöd, och 1177 Vårdguiden har lättillgänglig information.

Sammanfattning

Kärlkramp är ett varningstecken på underliggande kranskärlssjukdom som kräver strukturerad utredning, läkemedelsbehandling och livsstilsförändringar. Instabil kärlkramp är akut.

Med rätt behandling kan de flesta patienter leva ett aktivt liv med god prognos. Ring 112 vid alarmerande bröstsmärta och 1177 vid frågor.

Fördjupad riskfaktorhantering

Socialstyrelsens nationella riktlinjer framhåller att kardiovaskulär prevention ska vara individualiserad och helhetsinriktad.

Blodtryck under 130/80 mmHg, LDL under 1,4 mmol/l vid etablerad sjukdom, HbA1c under 53 mmol/mol vid diabetes, BMI under 25 och rökfrihet är centrala målvärden.

Strukturerade uppföljningsprogram på vårdcentral med sjuksköterska förbättrar måluppfyllelsen påtagligt. Egenmätning av blodtryck i hemmet kompletterar mottagningsmätning och fångar vitrockseffekt.

Aterotrombos och plackstabilitet

Kärlkramp orsakas inte bara av förträngning utan också av plackinflammation. Rupturerade plack utlöser trombos och hjärtinfarkt.

Statiner stabiliserar placket genom antiinflammatorisk verkan, vilket förklarar varför statiner ger nytta även hos patienter med bara måttligt förhöjda kolesterolvärden.

Kolchicin i lågdos är ett nytt antiinflammatoriskt tillägg vid aterosklerotisk sjukdom som övervägs enligt nya europeiska riktlinjer.

Sömnapné och hjärtsjukdom

Obstruktiv sömnapné ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och försämrar anginakontrollen. Skärmning med Epworth Sleepiness Scale och hemsömnregistrering identifierar fall som kräver CPAP-behandling. Även central sömnapné förekommer vid hjärtsvikt.