Resemedicin och Övrigt

Resemedicin: malariaprofylax, vaccinationer och reserelaterade besvär

Malariaprofylax, vaccinationer och reserelaterade besvär enligt svenska riktlinjer

Omfattande guide till resemedicin för svenska resenärer

Vad är resemedicin?

Resemedicin är en tvärvetenskaplig disciplin som kombinerar infektionssjukdomar, allmänmedicin, tropikmedicin och folkhälsa för att skydda resenärers hälsa före, under och efter en resa.

Enligt Svenska resemedicinsällskapet (SRS) bör alla resenärer till tropiska eller subtropiska länder, resenärer med kronisk sjukdom, gravida, barn och äldre få en individuell medicinsk bedömning minst sex veckor före avresa.

Folkhälsomyndigheten uppdaterar regelbundet information om sjukdomsutbrott, vaccinationsrekommendationer och resevarningar.

Reseberedskap

Planering och tidsram

Planera det medicinska inför resan minst sex veckor i förväg eftersom vissa vaccinationer kräver flera doser och fullt skydd dröjer.

Kontrollera Utrikesdepartementets reseinformation för säkerhetsläget, Folkhälsomyndighetens sjukdomsinformation och WHO:s International Travel and Health. Teckna adekvat reseförsäkring som täcker akut sjukvård, hemtransport och avbokningsskydd.

Reseapotek

Ett basalt reseapotek bör innehålla paracetamol, ibuprofen, loperamid, oralt rehydreringsmedel, antihistamin, solskydd SPF 50, insektsmedel med DEET eller ikaridin, sterila plåster, desinfektionsmedel och personliga mediciner i originalförpackning med läkemedelslista.

Vid resa till områden med låg medicinsk standard kan steril kanyl- och sprutset övervägas.

Vaccinationer

Rutinvaccinationer

Kontrollera att de allmänna vaccinationerna enligt svenska barnvaccinationsprogrammet är aktuella: difteri, stelkramp, polio, mässling, påssjuka, röda hund. Vuxna bör ha påfyllnadsdos difteri-stelkramp (polio-kikhosta) var 20:e år. Mässling är åter på framfart globalt och MMR-skydd ska kontrolleras.

Reseberoende vaccinationer

Hepatit A och hepatit B ges kombinerat (Twinrix) vid längre resor till områden med lägre hygienstandard. Tyfoid rekommenderas vid resor till Indien, Pakistan, Nepal och Bangladesh.

Gula febern är obligatoriskt för inresa i vissa afrikanska och sydamerikanska länder och ges endast vid auktoriserade vaccinationsmottagningar med internationellt vaccinationsintyg.

Japansk encefalit rekommenderas vid längre vistelser på landsbygden i Asien. Rabiesvaccination övervägs vid långa resor eller yrkesmässig exponering.

TBE är aktuellt vid skog- och fästingrika områden i Baltikum, Centraleuropa och östliga Sverige. Meningokockvaccin krävs för Hajj och Umrah samt rekommenderas vid resor till Sahelbältet.

Influensa och COVID-19

Årlig influensavaccination rekommenderas för alla resenärer, särskilt äldre, gravida och kroniskt sjuka. COVID-19-vaccinering enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer bör vara uppdaterad.

Malariaprofylax

Epidemiologi och risk

Malaria orsakas av Plasmodium-parasiter som överförs via Anopheles-mygga. Plasmodium falciparum är den farligaste formen och vanligast i Afrika söder om Sahara. Folkhälsomyndigheten publicerar årligen uppdaterade kartor över malariarisk per land och säsong.

Förebyggande åtgärder

Myggbekämpning är grundläggande: heltäckande kläder efter skymning, DEET 30 till 50 procent eller ikaridin på exponerad hud, sömn under impregnerat myggnät och bostäder med myggnät och luftkonditionering. Ingen kemoprofylax ger 100 procents skydd.

Kemoprofylax

Atovakvon-proguanil (Malarone) tas dagligen från 1 till 2 dagar före ankomst till 7 dagar efter hemkomst. God tolerabilitet men relativt dyrt.

Doxycyklin 100 mg dagligen från 1 till 2 dagar före till 4 veckor efter hemkomst. Billigt men ger fotosensitivitet och GI-biverkningar.

Meflokin (Lariam) en gång per vecka från 2 till 3 veckor före till 4 veckor efter, kontraindicerat vid psykisk sjukdom, epilepsi och hjärtrytmrubbning.

Klorokin används endast där resistens ej föreligger, främst Centralamerika.

Stand-by behandling

Vid resa till områden med begränsad sjukvård och vid feber utan möjlighet att söka vård inom 24 timmar kan stand-by behandling med artemeter-lumefantrin (Riamet) förskrivas för nödbehandling. Medicinsk hjälp ska alltid sökas snarast.

Resediarré

Epidemiologi och etiologi

Resediarré drabbar 20 till 50 procent av resenärer till högriskområden (Sydasien, Afrika, Latinamerika). Vanliga patogen är enterotoxinbildande E. coli (ETEC), Campylobacter, Salmonella, Shigella, norovirus och parasiter som Giardia och Entamoeba.

Förebyggande

Enligt Folkhälsomyndigheten är god handhygien och livsmedelshygien grundläggande. Drick flaskvatten eller kokt vatten, undvik isbitar, ätbara dryck utan kolsyra, råa grönsaker utan skal, underkokt kött och skaldjur. Principen "cook it, boil it, peel it or forget it" sammanfattar grundregeln.

Behandling

Oralt rehydreringsmedel enligt WHO är hörnstenen. Loperamid kan användas för symtomkontroll vid icke-invasiv diarré men undvikes vid feber eller blodig avföring.

Antibiotisk behandling med azitromycin 500 mg i 1 till 3 dagar (förstahandsval i Sydasien på grund av kinolonresistens) eller ciprofloxacin 500 mg 2 gånger dagligen i 1 till 3 dagar vid måttlig till svår diarré.

Rifaximin är ett alternativ vid icke-invasiv diarré. Sök vård vid hög feber, blodig avföring, svår uttorkning eller om symtomen kvarstår över 5 dygn.

Höghöjdssjuka

Akut bergsjuka (AMS)

AMS drabbar resenärer som stiger snabbt över 2 500 meter. Symtom är huvudvärk, illamående, trötthet, yrsel och sömnstörning.

Behandling är gradvis uppstigning (max 500 meter sovhöjdsökning per dygn över 3 000 meter), vila och analgetika.

Acetazolamid 125 till 250 mg 2 gånger dagligen påbörjas 1 dygn före uppstigning vid planerad exponering över 3 500 meter eller snabb uppstigning.

Höghöjdslungödem (HAPE) och höghöjdshjärnödem (HACE)

HAPE och HACE är livshotande tillstånd som kräver omedelbar nedstigning, syrgas och om möjligt dexametason eller nifedipin. Vid misstanke ska nedstigning ske omgående.

Övriga reserelaterade besvär

Jetlag

Jetlag uppstår vid resor över flera tidszoner. Melatonin 0,5 till 5 mg kvällar vid ankomst till östra tidszoner kan underlätta anpassning. Ljusexponering på morgonen efter ostlig resa och kvällen efter västlig resa hjälper att justera dygnsrytmen.

Åksjuka

Åksjuka förebyggs med meklozin, cyklizin eller skopolaminplåster. Ickemedicinska åtgärder som att sitta över vingens nivå i flyg, framåt i bil och på däck i båt kan hjälpa.

Venös tromboembolism

Långa flygresor över 4 timmar ökar risken för djup ventrombos. Rörelse, hydrering och kompressionsstrumpor rekommenderas. Lågmolekylärt heparin kan övervägas vid särskilda riskfaktorer efter individuell bedömning.

Solskador och värmeslag

Solskydd SPF 50, huvudbonad, hydrering och undvikande av mittdagssol är grundläggande. Vid värmeslag (kroppstemperatur över 40 grader med CNS-påverkan) krävs omedelbar nedkylning och akut vård.

Särskilda grupper

Gravida, barn under 2 år, immunosupprimerade och kroniskt sjuka bör alltid få individuell bedömning hos specialist i resemedicin före avresa. Vissa vaccinationer (gula febern, MMR) är kontraindicerade vid graviditet och immunosuppression.

Efter hemkomst

Vid feber, diarré, hudförändringar eller andra symtom inom 3 månader efter resa till tropiska områden ska läkare kontaktas med uppgifter om resmål, vistelsetid, profylax och eventuell exponering.

Malaria kan debutera upp till ett år efter exponering och misstänks alltid vid oförklarad feber hos hemkomst resenär från Afrika.

Prescriptsys roll

Prescriptsy erbjuder digital läkarkonsultation för friska vuxna resenärer som behöver receptbelagd malariaprofylax, stand-by behandling för resediarré eller acetazolamid för planerad höghöjdsresa. Komplexa frågeställningar, gravida, barn och immunosupprimerade hänvisas till vaccinationsmottagning eller specialist i resemedicin. Vaccinationer ges endast vid auktoriserad mottagning. Alla läkemedel expedieras från svenska registrerade apotek.

Fördjupning: Folkhälsomyndighetens rekommendationer

Folkhälsomyndigheten publicerar löpande uppdaterade rekommendationer för resenärer via sin hemsida. Dessa omfattar aktuella utbrott av mässling, polio, dengue, zika, chikungunya, ebola, kolera och MERS-CoV, samt säsongsvariationer som påverkar sjukdomsrisk. Svensk resemedicin utgår från dessa rekommendationer tillsammans med WHO:s International Travel and Health, CDC:s Yellow Book och ECDC:s riskbedömningar. Vaccinationsmottagningar är skyldiga att hålla sig uppdaterade och anpassa rådgivning efter aktuellt epidemiologiskt läge.

Vektorburna sjukdomar utöver malaria

Dengue orsakas av dengueviruset och sprids via Aedes aegypti-mygga, främst i Sydostasien, Latinamerika och Karibien. Symtom är hög feber, huvudvärk, muskel- och ledsmärta, utslag och trombocytopeni.

Svår dengue kan ge blödningar och chock. Inget specifikt läkemedel finns; symtomatisk behandling med paracetamol (undvik NSAID på grund av blödningsrisk). Vaccin finns men används selektivt.

Chikungunya och zika har liknande epidemiologi. Japansk encefalit är allvarlig i Asien och vaccin rekommenderas vid längre landsbygdsvistelse. Leishmaniasis från sandflugor drabbar resenärer till Medelhavsområdet, Centralasien och Latinamerika.

Fästingburna sjukdomar

TBE (tick-borne encephalitis) är ökande i Sverige och grannländer. Vaccin rekommenderas vid skog- och markvistelse i endemiska områden inklusive Stockholms skärgård, Södermanland, Uppland och södra Finland.

Grundvaccinering omfattar tre doser. Borrelia (Lyme) är den vanligaste fästingburna sjukdomen i Sverige med erythema migrans som tidigt tecken och behandling med doxycyklin eller amoxicillin enligt Läkemedelsverkets rekommendationer.

Fästingavlägsnande ska ske snarast med pincett, dra rakt uppåt utan vridning.

Säkerhet vid speciella aktiviteter

Dykning kräver medicinsk bedömning vid kroniska sjukdomar, och flygresor inom 12 till 24 timmar efter dyk kan ge dykarsjuka. Bergsklättring och höghöjdsexpeditioner kräver noggrann planering och acklimatisering.

Långdistansflyg över 4 timmar ökar risken för djup ventrombos, särskilt hos personer med tidigare VTE, graviditet, p-piller, malignitet eller ärftlig trombofili.

Rörelse, hydrering, kompressionsstrumpor och vid hög risk lågmolekylärt heparin rekommenderas.

Sexuellt överförbara infektioner (STI) under resa

Svenska resenärer löper ökad risk för STI vid tillfälliga sexuella kontakter utomlands. Kondom är mest effektiva skyddet. HIV-profylax (PrEP med tenofovir-emtricitabin) kan övervägas hos högriskresenärer.

Vid oskyddat samlag bör posexpositionsprofylax (PEP) övervägas inom 72 timmar och STI-provtagning rekommenderas. Hepatit B och HPV-vaccinationer ger skydd mot virala STI.

Vid symtom efter hemkomst som sveda vid miktion, utslag, flytning eller feber rekommenderas STI-mottagning eller könsmottagning.

Läkemedel som är olagliga utomlands

Vissa svenska läkemedel är olagliga eller strikt reglerade i andra länder. Tramadol, kodein, stimulantia som metylfenidat och benzodiazepiner kan vara förbjudna i Förenade Arabemiraten, Japan, Singapore och flera andra länder. Kontrollera alltid destinationens regler. Ta med läkarintyg på engelska för personliga mediciner, behåll dem i originalförpackning och medtag endast adekvat mängd för resans längd.

Barn som reser

Barn har särskilda behov vid resa. Vaccinationsstatus ska vara uppdaterad enligt svenska barnvaccinationsprogrammet och kompletteras med resevaccinationer anpassade efter ålder. Malariaprofylax kan ges från späd ålder med dosering efter vikt. Värmeslag, uttorkning och resediarré drabbar barn snabbare än vuxna och bör förebyggas aktivt. Reseapotek med barndoserade läkemedel, orala rehydreringspulver och feberstillande är grundläggande.

Reseförsäkring och vårdkostnader

Reseförsäkring ska täcka akut sjukvård, hemtransport, läkemedelskostnader och avbokning. Europeiska sjukförsäkringskortet (EHIC) ger rätt till nödvändig vård inom EU/EES och Schweiz men täcker inte alla kostnader.

Vid resor utanför EU krävs kompletterande försäkring. Kontrollera alltid villkor före avresa, särskilt vid kroniska sjukdomar och graviditet.