Sköldkörtel och Hormoner
Köp sköldkörtel- och hormonmedicin utan recept via online konsultation. EU-läkare bedömer behandlingen.
Sköldkörtel och Hormoner behandlingar
Jämför behandlingar och läkemedel för Sköldkörtel och Hormoner. Hitta licensierade onlinekliniker som levererar mediciner säkert efter onlinekonsultation.
Utforska underkategorier
Tillgangliga behandlingar
Sköldkörtel och hormoner: endokrin utredning och behandling i Sverige
Endokrinologi är läran om hormonproducerande körtlar och deras reglering av kroppens fysiologi, och omfattar sköldkörtel, bisköldkörtlar, binjurar, hypofys, bukspottkörtel, äggstockar och testiklar. I Sverige utreds och behandlas endokrin sjukdom inom primärvård, endokrinmottagningar vid länssjukhus och tertiärcentrum vid universitetssjukhus (Karolinska, Sahlgrenska, Akademiska, Skånes universitetssjukhus och Norrlands universitetssjukhus). Socialstyrelsens nationella riktlinjer och Svenska Endokrinologföreningen ger vägledning om utredning och behandling, medan Läkemedelsverket ansvarar för godkännande av hormonella läkemedel som levotyroxin, tyreostatika, glukokortikoider, mineralokortikoider, testosteron, östrogen, gestagen, tillväxthormon och somatostatinanaloger. Prescriptsy erbjuder digital läkarkonsultation för etablerade tillstånd som hypotyreos, binjurebarkssvikt, könshormonell substitution och metabol sjukdom. Kategorisidan är skriven av Dr. Claire Phipps och ger fördjupad evidensbaserad information om de viktigaste endokrina sjukdomarna, diagnostik med hormonanalyser och bilddiagnostik, samt långsiktig uppföljning. Vi går igenom den svenska endokrinsjukvårdens struktur, remissvägar och samarbete mellan primärvård och specialistvård. Alla receptbelagda läkemedel som förmedlas via Prescriptsy förskrivs först efter noggrann medicinsk bedömning och skickas från svenska registrerade apotek.Sköldkörtel, binjurar, hypofys och könshormoner i svensk endokrinologi
Omfattande guide till sköldkörtel och endokrina hormoner för svenska patienter
Vad är endokrinologi?
Endokrinologi studerar hormoner, hormonproducerande körtlar och deras målorgan. Hormoner är kemiska signalsubstanser som transporteras via blodet och reglerar metabolism, tillväxt, reproduktion, vatten- och saltbalans samt stressrespons.
Det endokrina systemet samspelar nära med nervsystemet och immunförsvaret. I Sverige hanteras endokrin sjukdom i ett stegvis system från primärvård till högspecialiserad vård vid universitetskliniker.
Sköldkörtelsjukdomar
Hypotyreos
Primär hypotyreos diagnostiseras med förhöjt TSH och sänkt fritt T4. Autoimmun tyreoidit (Hashimoto) med TPO-antikroppar är vanligaste orsaken i Sverige.
Behandling är levotyroxin (Levaxin, Euthyrox) med startdos beroende på ålder och kardiovaskulär status. Uppföljning med TSH sker efter 6 till 8 veckor och därefter årligen vid stabil behandling.
Sekundär hypotyreos orsakas av hypofysinsufficiens och kräver specialistutredning.
Hypertyreos
Hypertyreos med sänkt TSH och förhöjt fritt T4 eller T3 orsakas oftast av Graves sjukdom med TRAK-antikroppar. Behandling med tyreostatika (tiamazol, propyltiouracil vid graviditet), radiojod eller kirurgi väljs individuellt. Betablockerare som propranolol eller metoprolol lindrar symtom under behandlingens inledning.
Struma och knutor
Sköldkörtelknutor utreds med ultraljud, TSH och vid behov finnålspunktion. TIRADS-klassificering styr biopsiindikation. De flesta knutor är benigna; malign transformation utreds vid endokrinkirurgisk mottagning.
Binjurebarkens sjukdomar
Binjurebarkssvikt (Addisons sjukdom)
Primär binjurebarkssvikt är sällsynt men livshotande obehandlad. Autoimmun adrenalit är vanligaste orsaken i Sverige. Symtom är trötthet, viktnedgång, hyperpigmentering, hypotoni, kräkningar och elektrolytrubbning (lågt natrium, högt kalium).
Diagnos ställs med lågt kortisol på morgonen och bristande svar i ACTH-stimuleringstest.
Behandling är hydrokortison 15 till 25 mg/dag uppdelat på 2 till 3 doser samt fludrokortison 0,05 till 0,2 mg dagligen.
Patienten måste bära steroidkort och kunna dosjustera vid sjukdom.
Cushings syndrom
Kortisolöverproduktion ger central fetma, måne-ansikte, striae, hypertoni, glukosintolerans och osteoporos. Utredning med dexametasonhämningstest, dygnsurinkortisol och ACTH följt av bilddiagnostik utförs vid endokrincentrum. Behandling är oftast kirurgisk.
Primär hyperaldosteronism
Conns syndrom bör övervägas vid terapirefraktär hypertoni och hypokalemi. Aldosteron-reninkvot är screeningtest. Behandling är spironolakton eller eplerenon eller, vid ensidigt adenom, adrenalektomi.
Feokromocytom
Katekolaminproducerande tumör ger paroxysmal hypertoni, huvudvärk, svettningar och hjärtklappning. Plasmametanefriner är screeningtest. Kirurgi efter alfablockad är behandling.
Hypofyssjukdomar
Hypofysadenom
Hypofysadenom kan vara hormonproducerande (prolaktinom, GH-producerande, ACTH-producerande, TSH-producerande) eller icke-funktionella. MR sella turcica är standardundersökning. Prolaktinom behandlas med dopaminagonist (kabergolin, bromokriptin). Akromegali behandlas kirurgiskt och med somatostatinanaloger (oktreotid, lanreotid) eller pegvisomant.
Hypofysinsufficiens
Panhypopituitarism kräver substitution med hydrokortison, levotyroxin, könshormon och vid behov tillväxthormon och desmopressin. Livslång uppföljning vid endokrinmottagning är nödvändig.
Diabetes insipidus
Central diabetes insipidus behandlas med desmopressin (Minirin) nasalt, oralt eller subkutant. Nefrogen DI kräver annan strategi.
Bisköldkörtelsjukdomar
Primär hyperparatyreoidism
Förhöjt kalcium och PTH talar för primär HPT, oftast orsakad av paratyroideaadenom. Symtom är trötthet, njursten, osteoporos och neuropsykiatriska besvär. Kirurgi är kurativ hos opererbara patienter. Cinacalcet används vid inoperabilitet eller parathyroideacancer.
Hypoparatyreoidism
Efter tyreoidektomi eller vid autoimmun orsak. Behandling är kalcium och aktiv D-vitamin (alfakalcidol, kalcitriol). Rekombinant PTH (Natpara) finns för svårbehandlade fall.
Könshormonella tillstånd
Manlig hypogonadism
Testosteronbrist diagnostiseras med två morgonprover under normalgränsen (under 8 nmol/L enligt svenska endokrinologiska riktlinjer). LH och FSH differentierar primär från sekundär orsak.
Behandling med testosterongel (Testogel, Tostran) eller injektion (Nebido) kräver uppföljning av PSA, hematokrit och lipider. Kontraindikationer är prostatacancer och bröstcancer.
Kvinnlig östrogenbrist
Menopausal östrogenbrist ger vasomotoriska symtom, vaginal atrofi och ökad osteoporosrisk. Menopausal hormonbehandling (MHT) med transdermal östrogen plus gestagen (vid intakt uterus) är förstahandsval hos friska kvinnor under 60 år.
PCOS
Polycystiskt ovariesyndrom diagnostiseras enligt Rotterdamkriterier. Behandling inkluderar livsstil, kombinerade p-piller, metformin och vid infertilitet letrozol.
Tillväxthormon
GH-brist hos vuxna ger trötthet, central fetma och ökad kardiovaskulär risk. Diagnos med stimuleringstest. Behandling med rekombinant GH (somatotropin) sker vid specialistenhet. Akromegali (överproduktion) kräver kirurgi och somatostatinanaloger.
Metabola hormoner
Diabetes mellitus
Typ 1 och typ 2-diabetes är de vanligaste endokrina sjukdomarna. Svensk vård följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer med HbA1c-mål, blodtrycksmål och lipidmål. Se separat kategori om diabetes.
Insulinresistens och metabolt syndrom
Metabolt syndrom med bukfetma, dyslipidemi, hypertoni och glukosintolerans ökar kardiovaskulär risk. Livsstilsåtgärder är grundbehandling.
Kalcium och bentäthet
D-vitaminbrist är vanlig i Sverige på grund av låg UV-strålning stora delar av året.
Screening med 25-OH-vitamin D och substitution med kolekalciferol 800 till 2000 IE/dag rekommenderas av Socialstyrelsen vid brist.
Osteoporos utreds med DXA och behandlas med bisfosfonater, denosumab, teriparatid eller romosozumab.
Endokrina neoplasier
MEN1 och MEN2 är ärftliga syndrom med multipla endokrina tumörer. Genetisk testning och uppföljning sker vid centrum för sällsynta diagnoser.
Graviditet och endokrinologi
Graviditet påverkar samtliga endokrina axlar. Tyroideasjukdom, graviditetsdiabetes och preeklampsi kräver multidisciplinär vård mellan endokrinolog, obstetriker och barnmorska.
När söka vård
Svår trötthet med hypotension, kräkningar och elektrolytrubbning kan tala för Addisonkris och kräver omedelbar akutvård. Tyreotoxisk kris och myxödemkoma är livshotande. Ring 112 vid livshotande tillstånd, annars 1177.
Fördjupning: endokrinologisk utredning i Sverige
Samverkan mellan primärvård och specialistvård
Svensk primärvård ansvarar för utredning och basbehandling av vanliga endokrina sjukdomar som hypotyreos, typ 2-diabetes och menopausal substitutionsbehandling.
Remiss till endokrinmottagning sker vid komplicerade fall, oklara laboratoriefynd, hypofys- eller binjurebarkssjukdom, misstänkt endokrin tumör, atypisk sjukdomsbild eller terapisvikt.
Universitetssjukhusens endokrinmottagningar hanterar sällsynta tillstånd som hyperparatyreoidism, feokromocytom, MEN-syndrom och könsdysfori.
Dynamiska stimulerings- och hämningstester
Dynamiska tester är hörnstenen i endokrinologisk diagnostik. ACTH-stimulering (Synacthen) används för att påvisa binjurebarkssvikt. Dexametasonhämningstest screenar för Cushings syndrom. Oralt glukostoleranstest kombinerat med GH-mätning bekräftar akromegali. Insulin-hypoglykemitest används vid misstänkt GH-brist. Dessa tester utförs vid endokrinmottagning med standardiserade protokoll.
Bilddiagnostik vid endokrin sjukdom
MR sella turcica med kontrast är standardundersökning vid misstänkt hypofysadenom. CT binjurar med och utan kontrast med washout-beräkning differentierar mellan adenom och feokromocytom.
Scintigrafi med MIBG eller PET med gallium-68-DOTATATE lokaliserar neuroendokrina tumörer. Ultraljud av sköldkörteln, bisköldkörtlar och testiklar är basal bilddiagnostik.
Fördjupning: binjurebarkssvikt
Steroidkort och akut behandling
Alla patienter med binjurebarkssvikt i Sverige ska bära steroidkort med diagnos, dosering och akuta åtgärder. Vid feber, kräkningar, kirurgi eller trauma fördubblas eller tredubblas den dagliga hydrokortisondosen.
Vid oförmåga att ta tabletter ges hydrokortison 100 mg intramuskulärt (patienten ska själv kunna). Svenska Addisonförbundet erbjuder utbildning och stöd till patienter och anhöriga.
Sekundär binjurebarkssvikt
Långvarig glukokortikoidbehandling (över 3 veckor med prednisolon 5 mg eller motsvarande) kan ge sekundär svikt med HPA-axeldämpning. Utsättning måste ske gradvis. Postoperativa patienter som fått glukokortikoid preoperativt behöver ofta stressdos.
Fördjupning: hypofyssjukdomar
Prolaktinom
Prolaktinom är den vanligaste hormonproducerande hypofystumören. Mikroadenom (under 10 mm) och makroadenom behandlas med dopaminagonister som kabergolin 0,25 till 3 mg per vecka eller bromokriptin. Svar ses som prolaktinsänkning och tumörregress. Kirurgi reserveras för resistenta fall eller synnervskompression.
Akromegali
Diagnostiseras med förhöjt IGF-1 och bristande GH-suppression vid oralt glukostoleranstest. Transsfenoidal kirurgi är förstahandsval vid makroadenom, med efterföljande somatostatinanalog (oktreotid LAR, lanreotid autogel) eller pegvisomant vid kvarstående sjukdom. Stråbehandling reserveras för refraktära fall.
Cushings sjukdom
Cushings sjukdom (ACTH-producerande hypofysadenom) diagnostiseras efter bekräftat Cushings syndrom och visat förhöjt ACTH. Transsfenoidal adenomektomi är förstahandsval. Vid kvarstående sjukdom används steroidogenesinhibitorer (metyrapon, ketokonazol, osilodrostat) eller bilateral adrenalektomi med efterföljande livslång hydrokortison.
Fördjupning: testosteronbehandling hos män
Indikation och uppföljning
Enligt svenska endokrinologiska riktlinjer ska testosteronbehandling förbehållas män med bekräftad hypogonadism och typiska symtom.
Två morgonprover under 8 nmol/L krävs för diagnos, och sekundära orsaker (hyperprolaktinemi, obesitas, anabol steroidanvändning) ska uteslutas.
Uppföljning var 6 till 12 månad omfattar testosteron, PSA, hematokrit, lipider och vikt. Behandling avbryts vid hematokrit över 54 procent, oklar PSA-stegring eller ny bröst- eller prostatacancer.
Preparat och administrationsformer
Testosterongel (Testogel, Tostran) appliceras dagligen på skuldra eller mage och ger stabila nivåer. Intramuskulära injektioner (Testoviron, Nebido) ges var 2 till 4 vecka respektive var 10 till 14 vecka. Orala preparat har begränsat användningsområde i Sverige på grund av hepatotoxicitet.
Fördjupning: menopausal hormonbehandling
MHT med östrogen (plus gestagen vid intakt uterus) är förstahandsval mot måttliga till svåra vasomotoriska symtom hos friska kvinnor under 60 år eller inom 10 år från menopaus.
Transdermal administrering (plåster, gel) ger lägre VTE-risk än oral. Bioidentiska östrogen (estradiol) föredras framför konjugerat häststostrogen. Gestagenkomponenten bör vara mikroniserat progesteron eller dydrogesteron hellre än syntetiska gestagen.
Behandlingen omvärderas årligen och avslutas individuellt.
Fördjupning: osteoporos
Utredning
Svensk osteoporosutredning följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer med DXA av höft och ländrygg, FRAX-beräkning, labprover (kalcium, fosfat, 25-OH-D, PTH, TSH, elektrofores) och anamnes för sekundära orsaker.
Behandling
Bisfosfonater (alendronat, zoledronsyra) är förstahandsval. Denosumab 60 mg subkutant var 6:e månad är alternativ, men abrupt utsättning ökar frakturrisk. Anabol behandling (teriparatid, romosozumab) används vid svår osteoporos.
Fördjupning: metabola hormoner
Typ 2-diabetes och metabolt syndrom är vanliga endokrina tillstånd som behandlas enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Metformin är förstahandsval, följt av SGLT2-hämmare, GLP-1-receptoragonister och insulin. Kardiovaskulär riskbedömning med SCORE2 är obligatorisk.
Endokrin sen biverkning av cancerbehandling
Modern onkologisk behandling med checkpointhämmare (pembrolizumab, nivolumab, ipilimumab) orsakar allt oftare endokrina biverkningar inklusive hypofysit, tyreoidit och insulinoberoende diabetes. Svensk endokrinologi samarbetar med onkologi om tidig diagnos och substitution.
Svenska patientföreningar
Svenska Diabetesförbundet, Svenska Sköldkörtelförbundet, Hjärnfonden och Svenska Addisonförbundet erbjuder patientinformation, stöd och påverkansarbete. Socialstyrelsen och 1177 Vårdguiden ger vetenskapligt baserad patientinformation.