Virusinfektioner

Virusinfektioner: diagnos, behandling och förebyggande i Sverige

Virusinfektioner från förkylning till hepatit: diagnos och evidensbaserad behandling

Komplett guide till virusinfektioner: symtom, behandling och vaccination

Vad är virus och hur orsakar de sjukdom?

Virus är extremt små infektionsämnen som består av arvsmassa (DNA eller RNA) omgiven av ett proteinhölje och ibland ett lipidmembran.

De kan inte reproducera sig själva utan måste infektera en värdcell och kapa dess cellmaskineri för att producera nya viruspartiklar.

När virus förökar sig inuti celler kan de skada eller döda värdcellen, framkalla inflammation och aktivera immunförsvaret, vilket ger upphov till de symtom vi upplever som sjukdom.

Immunsvaret är ofta det som orsakar de klassiska symtomen feber, trötthet, muskelvärk och lokala inflammationstecken.

Virus sprids genom droppsmitta (influensa, covid-19, RS-virus, förkylningsvirus), aerosolsmitta (mässling, vattkoppor), fekal-oral smitta (norovirus, rotavirus, hepatit A), blod och sexuell kontakt (HIV, hepatit B och C, herpes), hudkontakt (HPV, herpes simplex) eller vektorburen smitta (TBE via fästingar).

Smittvägen avgör vilka förebyggande åtgärder som är effektivast.

Vanliga luftvägsvirusinfektioner

Förkylning

Orsakas främst av rinovirus (30 till 50 procent), coronavirus (icke-SARS), RSV, adenovirus och parainfluensa. Symtom: halsont, snuva, nästäppa, hosta, ibland lätt feber. Varar 7 till 10 dagar.

Behandling: symtomlindring med paracetamol, ibuprofen, näsdroppar (oximetazolin max 10 dagar), honung mot hosta (ej under 1 års ålder), vätska och vila. Antibiotika är ineffektiva.

Vid mer än 10 dagars duration, försämring eller hög feber överväg bakteriell sekundärinfektion.

Influensa

Orsakas av influensavirus A och B. Symtom: plötslig hög feber, frossa, huvudvärk, muskelvärk, extrem trötthet, torr hosta. Säsongsbunden topp december till mars.

Riskgrupper (äldre, gravida, KOL, hjärtsjuka, diabetes, immunsupprimerade) erbjuds årlig vaccination via vårdcentral enligt Folkhälsomyndigheten.

Antiviral behandling med oseltamivir (Tamiflu 75 mg två gånger dagligen i 5 dagar) förkortar symtomduration med ett dygn om insatt inom 48 timmar efter symtomdebut, särskilt effektivt vid risk för allvarlig sjukdom.

Covid-19

Orsakas av SARS-CoV-2. Symtom varierar från asymtomatisk till allvarlig pneumoni. Vanligt: feber, hosta, trötthet, smak- och luktförlust, huvudvärk, halsont.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar årlig påfyllnadsdos för personer 65 år och äldre samt riskgrupper. Paxlovid (nirmatrelvir/ritonavir) godkänd för riskpatienter inom 5 dagar efter symtomdebut, förskrivs via primärvård eller infektionsklinik.

RS-virus

Respiratoriskt syncytialt virus ger bronkiolit hos spädbarn och förkylning hos äldre barn och vuxna. Riskerna är störst för prematura barn och äldre med hjärtlungsjukdom. Monoklonal antikroppsbehandling (nirsevimab) erbjuds riskspädbarn. Nytt RSV-vaccin för personer 60+ år finns på svenska marknaden.

Herpesvirus

Herpes simplex (HSV-1 och HSV-2)

HSV-1 orsakar oftast munherpes (kall-sår), HSV-2 genital herpes, men båda typerna kan ge båda lokalisationerna.

Primärinfektion kan vara svår med feber och ulcerationer, återfall oftast mildare med brännande förkänsla följt av blåsor som spricker. Behandling: aciklovir kräm vid munherpes.

Vid svår eller frekvent recidiv: valaciklovir 500 mg två gånger dagligen i 3 till 5 dagar, eller suppressionsbehandling med 500 mg dagligen under 6 till 12 månader.

Varicella-zoster (vattkoppor och bältros)

Vattkoppor (primärinfektion) är vanligast hos barn 1 till 10 år med kliande utslag i stadier. Läker spontant på 1 till 2 veckor.

Bältros (reaktivering) ger smärtsamma blåsor i ett dermatomarea, oftast hos personer över 50 år.

Antiviral behandling med valaciklovir 1000 mg tre gånger dagligen i 7 dagar, insatt inom 72 timmar, minskar risken för postherpetisk neuralgi.

Vaccination med Shingrix (två doser) erbjuds till personer 65+ år och immunsupprimerade enligt Folkhälsomyndigheten.

Epstein-Barr-virus (mononukleos)

Körtelfeber med trötthet, feber, halsont och förstorade lymfkörtlar och mjälte. Drabbar oftast tonåringar och unga vuxna. Symtomatisk behandling, undvik kontaktidrott i 4 till 6 veckor på grund av mjältruptursrisk. Ingen effektiv antiviral behandling.

Mag-tarmvirus

Norovirus och rotavirus

Plötslig kräkning och diarré, ofta i utbrott på förskolor, äldreboenden och kryssningsfartyg. Behandling: vätskeersättning (vätskeersättning från apotek eller hemlagad lösning). Sök vård vid tecken på uttorkning hos små barn, äldre eller gravida. Rotavirusvaccin ingår sedan 2019 i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Virushepatit

Hepatit A: Fekal-oral smitta, ofta via kontaminerad mat eller vatten. Självläkande på veckor. Vaccin rekommenderas vid resa till endemiska områden.

Hepatit B: Blod- och sexuell smitta. Kan bli kronisk (5 procent hos vuxna, upp till 90 procent hos spädbarn). Behandling med entekavir eller tenofovir. Ingår sedan 2016 i det svenska allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Hepatit C: Blodsmitta, blir oftast kronisk. Botas numera i över 95 procent av fallen med 8 till 12 veckors behandling med direktverkande antiviraler (sofosbuvir/velpatasvir, glecaprevir/pibrentasvir). Inget vaccin.

Sexuellt överförda virus

HIV: Livslång antiretroviral kombinationsbehandling gör idag HIV till kronisk, välkontrollerad sjukdom med normal livslängd. Behandling via infektionsklinik.

HPV: Orsakar kondylom och cervixcancer. Vaccineras i årskurs 5. Behandling av kondylom med imikvimod, podofyllotoxin eller kryoterapi.

Allmän behandling av virusinfektioner

Symtomatisk behandling

• Paracetamol 500 till 1000 mg var 4 till 6 timme, max 4 g dagligen, för feber och värk
• Ibuprofen 200 till 400 mg var 6 till 8 timme, max 1200 mg receptfritt
• Vätskeintag 2 till 3 liter dagligen, mer vid feber
• Vila och sömn för att stödja immunförsvar
• Saltvattensköljning för halsont
• Honung mot hosta hos personer över 1 år
• Näsdroppar max 10 dagar för att undvika rebound-snuva

Antivirala läkemedel

Används selektivt vid bekräftad eller misstänkt infektion där nyttan överväger. Viktigt med tidig insättning (oftast inom 48 till 72 timmar) för optimal effekt. Kräver oftast läkarordination och kan kräva dosjustering vid njursvikt.

Förebyggande: vaccination och hygien

Svenska barnvaccinationsprogrammet

• Rotavirus (6 v, 12 v, 24 v)
• Pneumokocker, difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B (3, 5, 12 månader)
• MPR (mässling, påssjuka, röda hund) vid 18 månader och 6 till 8 år
• HPV i årskurs 5
• Difteri, stelkramp, kikhosta, polio i årskurs 8 till 9

Vaccin till vuxna

• Influensa årligen för riskgrupper och 65+
• Covid-19 enligt aktuella rekommendationer
• Pneumokocker för 75+ och riskgrupper
• Bältros (Shingrix) 65+
• TBE i riskområden (Stockholm, Mälardalen, södra Sverige, Kustlandet)
• Hepatit A och B vid behov (resenärer, sjukvårdspersonal, riskbeteende)

Hygien

• Tvätta händer ofta med tvål och vatten i minst 20 sekunder
• Handsprit vid besök i vården eller på allmänna platser
• Hosta och nys i armvecket, inte i handen
• Stanna hemma vid sjukdom
• Använd munskydd vid luftvägsinfektion i nära kontakt med riskpersoner
• God livsmedelshygien: tvätta frukt och grönsaker, koka vatten vid resa
• Använd kondom vid tillfälliga sexpartners

När ska du söka vård?

• Andningssvårigheter, bröstsmärta
• Hög feber (över 39 grader) som kvarstår mer än 3 dagar hos vuxna
• Feber över 38 grader hos spädbarn under 3 månader
• Tecken på uttorkning: minskad urinproduktion, torr mun, slöhet
• Förvirring, svår huvudvärk, stel nacke
• Kraftig buksmärta, blod i avföring eller kräkning
• Gulsot, mörk urin
• Immunsupprimerade personer med feber
• Bältros i ansikte (ögonengagemang är brådskande)
• Misstänkt exponering för HIV eller hepatit (postexpositionsprofylax inom 72 timmar)

Vid akuta eller livshotande symtom ring 112. För rådgivning ring 1177 eller besök 1177.se.

Dr Claire Phipps råd

De flesta virusinfektioner är ofarliga och läker utan specifik behandling. Vila, vätska, paracetamol eller ibuprofen och tålamod är oftast det som behövs.

Var uppmärksam på varningstecken: andningssvårigheter, tilltagande smärta, uttorkning, nedsatt medvetande eller utslag med feber.

Antibiotika hjälper inte mot virus och ska bara användas vid påvisad bakteriell sekundärinfektion enligt Stramas riktlinjer.

Vaccinera dig enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer: influensa årligen från 65 år eller i riskgrupp, bältrosvaccin från 65 år, påfyllnadsdos mot covid-19 enligt aktuellt program.

Vid bekräftad influensa eller covid-19 och riskfaktorer, kontakta vården snabbt för bedömning av oseltamivir eller Paxlovid, som ger störst nytta när de sätts in tidigt.

Vid misstänkt herpes, bältros eller hepatit, sök vård för diagnos och rätt antiviral behandling.

Och glöm inte: god handhygien är den enklaste och effektivaste preventionen mot virus, både för dig själv och för personer runt dig med sänkt immunförsvar.

Antiviral resistens och behandlingsdilemman

Virus muterar snabbt, och antiviral resistens är ett växande problem. Influensa A har utvecklat resistens mot amantadin och rimantadin, och enstaka stammar är resistenta mot oseltamivir.

HIV kräver kombinationsbehandling med tre läkemedel från olika klasser just för att förhindra resistensutveckling; monoterapi ger snabbt mutanter.

Herpes simplex med aciklovirresistens ses främst hos immunsupprimerade patienter och behandlas då med foskarnet eller cidofovir.

Vid covid-19 har nya virusvarianter ibland minskat effekten av monoklonala antikroppar, medan Paxlovid behållit sin effekt.

Rationell förskrivning, uppföljning och laboratoriestödd resistensbestämning är avgörande för att bevara effektiva behandlingsalternativ.

Globalt samarbete genom WHO:s övervakningsnätverk och Sveriges deltagande via Folkhälsomyndigheten håller koll på cirkulerande stammar och justerar säsongsvacciner årligen.

Immunförsvar och virusinfektioner

Kroppens svar på virusinfektion sker i flera faser. Det medfödda immunförsvaret aktiveras inom timmar med interferonproduktion från infekterade celler, vilket hämmar virusreplikation i närliggande celler.

NK-celler och makrofager kompletterar detta genom att döda virusinfekterade celler.

Det adaptiva immunsvaret utvecklas över dagar till veckor: CD8-T-celler eliminerar infekterade celler, CD4-T-celler koordinerar svaret, och B-celler producerar antikroppar som neutraliserar virus i blod och slemhinnor.

Efter utläkning kvarstår immunologiskt minne som ger snabbt och kraftfullt svar vid återinfektion. Vaccination simulerar denna process utan att orsaka sjukdom.

Nedsatt immunförsvar vid HIV, cytostatikabehandling, biologiska läkemedel eller högdos kortison ökar sårbarheten för allvarliga virusinfektioner och kräver förebyggande åtgärder inklusive passiv immunisering och utökad vaccination.

Virusinfektioner under graviditet

Vissa virus utgör särskild risk under graviditet. Röda hund (rubella) under första trimestern kan ge svåra fosterskador; därför screenas gravida för immunitet och icke-immuna kvinnor vaccineras efter förlossning.

Cytomegalovirus (CMV) är den vanligaste kongenitala virusinfektionen och kan orsaka hörselnedsättning och neurologiska skador.

Varicella hos gravida ger risk för kongenitalt varicellasyndrom och neonatal vattkoppor; vaccination rekommenderas före graviditet om immunitet saknas. Zikavirus och TBE kan också utgöra risk.

Covid-19 under graviditet medför ökad risk för för tidig födsel och intensivvård; vaccination rekommenderas av Folkhälsomyndigheten. Herpes genitalis nära förlossning kräver kejsarsnitt för att undvika neonatal herpes.

Influensavaccination är säker och rekommenderas till alla gravida eftersom graviditet ökar risk för svår influensa. Aciklovir och valaciklovir är acceptabla under graviditet vid medicinsk indikation.

Långvariga följdtillstånd: postviralt syndrom

Vissa virusinfektioner ger långvariga konsekvenser långt efter att den akuta fasen läkt ut.

Postcovid (long covid) drabbar cirka 10 procent av infekterade och ger trötthet, kognitiv påverkan, hjärtklappning och andfåddhet som kan kvarstå i månader.

Myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) utlöses ofta av virusinfektion.

Postherpetisk neuralgi efter bältros är en smärtsam nervskada som kan kvarstå i månader till år och behandlas med gabapentin, pregabalin, amitriptylin eller lidokainplåster.

Herpes zoster oticus (Ramsay Hunt syndrom) kan ge bestående facialispares. Virushepatit B och C kan långsamt utvecklas till levercirros och hepatocellulär cancer.

Tidig diagnos, strukturerad uppföljning och multidisciplinär vård är avgörande för god prognos vid dessa tillstånd.