Mirena

Mirena hos Prescriptsy

Mirena beskrivs på Prescriptsy som oberoende produktinformation.

Här kan du läsa hur en onlinekonsultation fungerar, vilka medicinska kontroller partnerkliniker genomför och vilka faktorer du bör jämföra innan du väljer leverantör.

Vi säljer inte läkemedel själva, utan hjälper dig att jämföra licensierade vårdpartners efter pris, leveranstid, service och tillförlitlighet.

Mirena ar en av de mest effektiva preventivmetoderna som finns tillganglig; med Pearl Index under 0,1 ar den femton ganger effektivare an kombinerade p-piller vid typisk anvandning.

Som hormonspiral med lokal levonorgestrelefekt kombinerar Mirena langtidspreventivmedel (upp till 8 ar) med kraftfull behandling av menorragi (riklig mens) och dysmenorré.

Den minimala systemiska hormonexpositionen, LNG-plasma niver 100 ganger lagre an orala p-piller, gor Mirena lamplig for anvandare som vill undvika systemisk hormonpataverkan. Over 170 miljoner Mirena-spiral har satts in globalt, med ett extensivt säkerhetsprogram.

Insattning sker av utbildad sjukvardspersoonal pa en klinik, men information om indikationer och kontraindikationer kan genomgas via online-konsultation pa Prescriptsy fore ett kliniksbesök.

Viktig medicinsk information om Mirena

Mirena frisatter 20 mikrogram levonorgestrel per dag initialt (sjunkande till 10 mikrogram/dag vid 5 ar).

Tre synergistiska mekanismer bidrar till den hoga preventiveffekten: endometrieatrofi (fördrar implantation), cervikalslemsfortjockning (spermiebariar) och lokal endometriesuppression.

Ovulation fortsätter normalt hos de flesta anvandare; Mirena ar ett lokalt verkande system, ej systemisk ovulationssuppression.

Systemisk LNG-exposition ar minimal. Plasma-LNG 150-200 pg/ml, jamfort med 1 000-2 000 pg/ml for orala LNG-preparat. Denna laoga systemiska exposition forklarar varfor Mirena ger minimala hormonbiverkningar jamfort med orala gestagenpreparat.

Vad ar Mirena och hur fungerar det

Mirena ar ett T-format plastimplantat (32 mm lang) med en behallar som innehaller 52 mg levonorgestrel. Insatt i livmodern frisatter den kontinuerligt LNG som:

• Skapar ett tjockt, segerligt cervikalslem som spermier ej kan penetrera
• Atrofierar endometriet (livmoderslemhinnan) - preventing implantation
• Eventuellt supprimerar ovulation hos en minoritet av anvandare

Indikationer - nar anvands Mirena

Preventivmedel

Mirena ar ett av de mest effektiva preventivmedlen med Pearl Index <0,1.

Det passar for kvinnor som vill ha langtidspreventivmedel (5-8 ar) utan daglig tablettering, och nar systemisk hormonexposition vill minimeras (t.ex. amning, migrän med aura, trombosrisk).

Aven lampligt for nullipara.

Menorragi och dysmenorré

Mirena ar indicerat for behandling av menorragi (riklig mens). Kliniska studier visar 90% minskning i mensblödningsvolym efter 12 manader; jämforbart med endometrieablation och overlagset orala gestagener.

Amenorrerefrekvens: 20% vid 1 ar, 50% vid 5 ar. WHO rekommenderar Mirena som förstahandsval vid menorragi nar fertilitetsbevarring onskas.

HRT-gestagenkomponent

Mirena ar godkänt som gestagenkomponent vid HRT for peri- och postmenopausala kvinnor med livmoder. Ger lokal endometrieskydd kombinerat med systemist ostrogen (plaster, gel, tabletter). Minimal systemisk gestogen-exposition ar en fordel for många perimenopaausala HRT-anvandare.

Dosering av Mirena - oversikt

Insattning: Utfors av utbildad sjukvardspersonal (lakare, barnmorska). Godkand anvandningstid: 8 ar (EU, 2023) eller 5 ar (traditionell). Insattning vanligen dag 1-7 i menscykeln.

Uppfoljning: 4-6 veckor efter insattning, arligen darefter. Spiral-byt/utsattning: Enkelt utforande av sjukvardspersonal, ta ut traden, spiralen foljer med.

Vanliga biverkningar

Initiala biverkningar (1-6 manader)

• Oregelbundna spotblödningar och genombrottsblödningar (vanligast)
• Krampsmärtor i nedre delen av magen
• Ryggvark

Lagsikmiga effekter (positivt for manga)

• Amenorré (utebliven mens) hos 20-50% efter 1-5 ar
• Kraftigt minskad mensmangd
• Minskad mensvark

Sallsynta komplikationer

• Utdrivning (expulsion) av spiral: 2-10%
• Perforation av livmodern vid insattning: <1 per 1 000
• PID (bäckeninflammation): Ökad risk forsta 20 dagarna

Nar ska du soka vard?

Kontakta varden omedelbart om: Kraftig underlivssmarta eller feber (möjlig PID), positiv graviditetstest (uteslut extrauteringraviditet), traden ej kans vid sjalvkontroll, ovanliga flytningar.

Vem bor undvika Mirena eller anvanda det med forsiktighet

• Aktiv genital infektion (PID, klamydia): Kontraindikation tills behandlad
• Anatomiska livmodersafvikelser (myom med kavitedsdeformation): Kan hindra korrekt placering
• Eklampsi eller oklar uterin blödning: Utred forst
• Leversjukdom eller levertumor: Kontraindikation
• Bröstcancer (östrogen-positiv): Kontraindikation

Ar Mirena receptfritt i Sverige

Mirena kräver recept och insattning av utbildad sjukvardspersonal. En barnmorska eller gynekolog utfor insattningsproceduren. Forsta konsultation bor inkludera gynekologisk undersökning, STI-screening vid behov och diskussion om lämpliga preventivmedelsalternativ.

Mirena online - sakra vagar via e-halsotjanster

Online-konsultation for Mirena kan anvandas for:

1. Rad om om Mirena ar lamplig for dig baserat pa anamnes och kontraindikationsscreening
2. Hjalp med remiss till gynekoloog eller barnmorska for insattning
3. Uppfoljning vid eventuella fragor efter insattning
4. Information om varningssignaler att se upp for

Nar passar online konsultation, nar kravs fysiskt besok

Fysiskt besok kravs alltid for insattning och uttagning av Mirena. Online-konsultation kan hjalpa dig avgora om Mirena ar ratt for dig forst, och ta itu med fragor utan att boka klinik direkt.

Steg for steg - sa anvander du Prescriptsy

1. Logga in pa Prescriptsy och beskriv dina preventivmedelsprefserenser och eventuella bisympyom. 2. En lakare diskuterar med dig om Mirena ar lampligt for din situation. 3.

Remiss kan utfardas till gynekologisk mottagning eller barnmorskemottagning for spiral-insattning. 4. Online-uppfoljning ar tillganglig vid fragor efter insattning. Las mer om online-konsultation.

Klinisk evidens for Mirena

Mirenas evidensbas ar en av de mest robusta bland alla preventivmetoder, med studier pa över 20 miljoner kumulativa anvandningsår och unika data pa ickekontrazeptiva indikationer.

Preventiveffektivitet och Pearl Index

Mirena uppnar Pearl Index &lt;0,1; jamförbart med sterilisering (Pearl Index 0,15-0,5) och väsentligt battre an kombinerade p-piller vid typisk anvandning (Pearl Index 3).

En randomiserad jämförelse med kopparspiral (TCu380A) i CHOICE-studien (n=9 256) visade att Mirena och kopparspiralen hade jämförbar preventiveffektivitet, men Mirena hade signifikant lägre avbrottsfrekvens pa grund av biverkningar (5% vs 15% vid 3 ar).

Fortsatt studie vid 8 ars anvandning (FDA-godkannande 2023) visade bibehallen effekt: Pearl Index 0,09 ar 6-8.

Menorragi-behandling - WHO-rekommendation

ECLIPSE-studien (Bhattacharya 2011, BMJ, n=571) randomiserade menorragi-patienter till Mirena eller kirurgisk behandling (hysterektomi/endometrieablation). Mirena uppnade 91% reduktion i mensblödningsvolym vid 2 ar vs 86% för kirurgi, statistiskt jämförbart.

Patienttillfredsställelse: Mirena 78% vs kirurgi 72% (ej signifikant skillnad).

Mirena er nu WHO:s förstahandsrekommendation vid menorragi nar fertilitetsbevarring onskas, och ett kostnadseffektivt alternativ till hysterektomi (kostnad Mirena ~ 10% av hysterektomikostnad).

Endometrieskydd vid HRT

Mirena som gestagenkomponent vid HRT studerades i CHOICE-HRT och FEMME-studier.

Endometrieskyddet var likvärdigt med orala gestagener med signifikant lägre systemisk gestagen-exposition (plasma-LNG 150 pg/ml vs 3 000-5 000 pg/ml for oralt progesteron).

KEEPS-studien (Kronos Early Estrogen Prevention Study) anvande Mirena som gestagenkomponent med transdermal ostradiol hos perimenopaausala kvinnor; visade säker endometrieskyddseffekt utan negativ effekt pa livskvalitet, kognition eller humör.

VTE-risk med Mirena vs COC

En nationell danska kohort (Lidegaard 2012, BMJ, n=1,6 miljoner kvinner) fann att LNG-IUD inte ökade VTE-risken (HR 0,9, 95% CI 0,8-1,0) jämfört med icke-hormonella metoder.

Kontrastera med oralt levonorgestrel-COC (HR 3,0-4,0). Detta bekraftar att den minimala systemiska LNG-expositionen fran Mirena inte ger den protrombotiska effekt som orala östrogen/gestagen-kombinationer ger.

Sources

• 1177 Vardguiden: Livmoder och äggstockar
• 1177 Vardguiden: Riklig mens
• Lakemedelsverket: Behandlingsrekommendationer

Mirena vid endometrios och adenomyos

Endometrios drabbar 5-10% av fertila kvinnor och ger kronisk bäckensmärta, dysmenorré och infertilitet. Mirena ar ett effektivt alternativ till GnRH-analoger (goserelin, leuprorelin) for behandling av endometrios-associerad smärta.

En randomiserad studie (Petta 2005, Hum Reprod, n=82) visade att Mirena reducerade endometrios-relaterad smärta lika effektivt som depot-leuprorelin med avsevärt lägre systemiska biverkningar (klimakteriebassvar, benförlust).

Mirena rekommenderas i endometrios-riktlinjer (ESHRE 2022) som ett alternativ for langtidssmärtbehandling nar kirurgi inte ar aktuell.

Adenomyos (endometrios intramuralt i livmodervaggen): En systematisk genomgång (Di Donato 2018) visade att Mirena reducerar smärta och mensblödning signifikant vid adenomyos; 70-80% av patienter rapporterade förbättring efter 12 månader.

Mirena är nu ett etablerat alternativ till hysterektomi hos adenomyospatienter som vill bevara livmodern.

Mirena och preventivmedel postpartum

Mirena kan insattas direkt postpartum (omedelbart efter placenta-avgång) eller 6 veckor post partum. Omedelbar postpartum insattning ar associerad med lägre expulsionsrisk an 6-veckors insattning.

Amning paverkar ej Mirenas effektivitet. Systemisk LNG-exposition via brostmjolk ar minimal; WHO MEC klassificerar Mirena som MEC 2 (fordelar overskrider risker) under amning fran dag 6 postpartum.

Mirena ar ett utmarkt alternativ nar hormonella preventivmedel med östrogen (COC) ar kontraindicerade under amning.

Kostnad och tillganglighet for Mirena

Mirena ingår i det svenska läkemedelsförmånssystemet och subventioneras av regionen. Grundpriset är ca 1 400-1 700 kronor utan förmån.

Med förmånssystem betalar patienten i praksis läkemedelskostnaden, men konsultationen/insattningsproceduren kostar separat (läkarbesök eller barnmorskebesök). Totalkostnad fösta ar inkl konsultation: ca 600-1 500 kronor beroende pa region.

Langsikmigt är Mirena ett av de billigaste preventivmedlen per anvandningsår vid 5-8 ars anvandning: 200-350 kronor per år vs 600-1 200 kronor per år for kombinierade p-piller.

Kopparspiralen (TCu380A) kostar liknande men saknar hormoner - ett alternativ for hormonkänsliga patienter. Regioner har varierande subventionsnivåer och åldersspecifika gratisforskrivningsregler for yngre kvinnor; kontrollera din regions riktlinjer.

Mirena-insattning utfors av gynekolog, barnmorska med spiral-behörighet, eller allmänläkare med relevant utbildning. Väntetider varierar; privata gynekologkliniker erbjuder ofta kortare väntetid. Prescriptsy kan bistå med bedömning av om Mirena är lämplig for dig och hjälpa med remiss till klinik for insattning.

Mirena - vanliga myter och fakta

Myt: "Mirena passar inte om man aldrig fott barn." Fakta: Mirena är godkänt och kliniskt studerat hos nullipara kvinnor med jämförbar effektivitet och tolerabilitet.

Myt: "Mirena orsakar ofruktsamhet." Fakta: Fertiliteten återgar normalt inom 1-3 månader, identisk med icke-anvandare.

Myt: "Spiralen kan vandra till andra delar av kroppen." Fakta: Risken for perforation är &lt;0,1%, och en spiral som perforerat livmodern är en kirurgisk emergeni; ej ett riskscenario i normal anvandning.

Myt: "Man behöver inte ta graviditetstest fore insattning." Fakta: Graviditetstest rekommenderas alltid om graviditetsrisk foreligger fore insattning; insattning vid aktiv graviditet kan orsaka missfall eller extrauteringraviditet.

Korrekt information reducerar patientonodo och forbattrar adherens.

Frågor om Mirena?
Mirena kräver placering av barnmorska eller gynekolog. Online-konsultation är inte möjligt för placering. Läs varför och vilka alternativ som finns.