Högt blodtryck: behandling, livsstilsåtgärder och läkemedel

Högt blodtryck, eller hypertoni, är en av de vanligaste kroniska diagnoserna i Sverige. Enligt Socialstyrelsens folkhälsodata har omkring var tredje vuxen svensk förhöjt blodtryck, och prevalensen stiger tydligt med åldern. Tillståndet är ofta symtomfritt under många år, men obehandlat ökar det risken för hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, njursvikt och demens. Den goda nyheten är att behandling av högt blodtryck idag är väl dokumenterad, och att kombinationen av livsstilsförändringar och vid behov läkemedel minskar risken för allvarliga komplikationer kraftigt.

I denna genomgång sammanfattar jag hur svensk sjukvård enligt 1177, Läkemedelsverket och nationella riktlinjer från Socialstyrelsen diagnostiserar och behandlar hypertoni. Jag går också igenom de vanligaste läkemedelsgrupperna och vad FASS säger om deras biverkningar, samt vad du själv kan göra i vardagen. Syftet är att du som patient ska förstå din behandling och känna dig trygg i dialogen med din läkare.

Vad är högt blodtryck och hur mäts det?

Blodtrycket anges som två tal uttryckt i millimeter kvicksilver (mmHg). Det övre värdet, det systoliska trycket, mäter trycket när hjärtat drar ihop sig.

Det nedre värdet, det diastoliska trycket, mäter trycket när hjärtat vilar mellan slagen.

Enligt de europeiska hypertoniriktlinjerna som också tillämpas i Sverige definieras högt blodtryck i vuxen ålder som mottagningsblodtryck på 140/90 mmHg eller högre vid upprepade mätningar.

Eftersom enstaka mätningar kan vara missvisande på grund av vitrockseffekt rekommenderar 1177 ofta hemblodtrycksmätning under sju dagar eller 24-timmars ambulatorisk blodtrycksmätning för att ställa diagnos.

Vid hemmätning är gränsen lägre: 135/85 mmHg räknas som gränsvärde. Detta beror på att man hemma normalt är mer avslappnad.

Orsaker till hypertoni

I cirka 90 procent av fallen kallas tillståndet primär eller essentiell hypertoni, där orsaken är en kombination av ärftlighet, ålder, övervikt, saltrik kost, låg fysisk aktivitet, hög alkoholkonsumtion och stress.

I resterande 10 procent handlar det om sekundär hypertoni, orsakad av exempelvis njursjukdom, hormonella rubbningar som primär aldosteronism, sömnapné eller vissa läkemedel.

Yngre patienter, patienter med mycket höga värden eller patienter med plötsligt försämrat blodtryck utreds därför ofta med blodprover, urinprov och ibland ultraljud.

Livsstilsförändringar: grunden i all behandling

Alla patienter med högt blodtryck rekommenderas livsstilsförändringar, oavsett om de behöver läkemedel eller inte.

Evidensen är stark: ihållande livsstilsförändringar kan sänka det systoliska blodtrycket med mellan 5 och 20 mmHg, vilket ibland är tillräckligt för att helt undvika läkemedel vid lätt hypertoni.

Kost och salt

Socialstyrelsen och Livsmedelsverket rekommenderar en medelhavsinspirerad kost med rikligt av grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, fisk, nötter och olivolja. Rött kött och processade livsmedel bör begränsas.

Särskilt viktig är saltreduktionen: svenskar äter i genomsnitt omkring 10 gram salt per dag, medan Världshälsoorganisationen och svenska riktlinjer rekommenderar högst 5 till 6 gram.

Merparten av saltet kommer från bröd, charkprodukter, ost och färdigmat, inte från saltkaret på bordet.

Fysisk aktivitet

FYSS, de svenska fysioterapeutiska rekommendationerna, anger att vuxna bör utföra minst 150 minuter aerob aktivitet på måttlig intensitet per vecka, eller 75 minuter på hög intensitet, kombinerat med styrketräning två gånger i veckan. Redan rask promenad 30 minuter fem dagar i veckan har dokumenterad blodtryckssänkande effekt.

Vikt, alkohol och tobak

En viktnedgång på 5 till 10 procent hos personer med övervikt sänker blodtrycket påtagligt. Alkoholkonsumtionen bör begränsas till högst 10 standardglas per vecka, och helst mindre.

Rökning höjer visserligen blodtrycket bara kortvarigt, men skadar blodkärlen på lång sikt och mångdubblar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Rökstopp är därför en av de viktigaste åtgärderna vid hypertoni.

Sömn och stress

Otillräcklig sömn, obehandlad sömnapné och kronisk stress är underskattade orsaker till dåligt reglerat blodtryck. Sikta på 7 till 8 timmars sömn per natt.

Om du snarkar kraftigt, har dagsömnighet eller andningsuppehåll under sömnen bör du bli utredd för sömnapné, eftersom behandling med CPAP ofta förbättrar blodtrycket tydligt.

Läkemedelsbehandling av hypertoni

När livsstilsförändringar inte räcker, eller vid hög kardiovaskulär risk, används läkemedel.

De nationella riktlinjerna rekommenderar att behandling ofta startas med en kombination av två läkemedel i låg dos snarare än ett läkemedel i hög dos, eftersom detta ger bättre effekt med färre biverkningar.

De fyra huvudgrupper som används i Sverige är följande.

ACE-hämmare

Till denna grupp hör enalapril, ramipril och lisinopril. De blockerar omvandlingen av angiotensin I till angiotensin II och vidgar blodkärlen. Enligt FASS är torrhosta den vanligaste biverkningen, som drabbar cirka 10 procent av patienterna. Mer sällsynt men allvarligt är angioödem, som kräver omedelbar vård. ACE-hämmare får inte användas under graviditet.

Angiotensin II-receptorblockerare (ARB)

Losartan, kandesartan, valsartan och irbesartan verkar på liknande sätt som ACE-hämmare men utan hostbiverkan, vilket gör dem till ett vanligt alternativ vid biverkningar. FASS rapporterar sällsynta biverkningar som yrsel, trötthet och förhöjt kalium. Inte heller ARB får användas under graviditet.

Kalciumflödeshämmare

Amlodipin och felodipin är de vanligaste och verkar genom att slappna av den glatta muskulaturen i blodkärlens väggar. Vanliga biverkningar enligt FASS är ankelsvullnad, ansiktsrodnad och huvudvärk, särskilt i behandlingens början. De är effektiva även hos äldre patienter och vid isolerad systolisk hypertoni.

Tiaziddiuretika

Bendroflumetiazid och hydroklortiazid ökar natrium- och vattenutsöndringen via njurarna. De är billiga och effektiva, särskilt i kombination med andra medel.

Biverkningar kan innefatta låg kaliumnivå, förhöjd urinsyra med risk för gikt och lätt påverkan på blodsockret. Kalium bör kontrolleras vid uppstart.

Betablockerare

Metoprolol och bisoprolol används främst vid samtidig hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller vissa arytmier, snarare än som förstahandsval vid okomplicerad hypertoni. Biverkningar kan vara trötthet, kalla händer och fötter samt bradykardi.

Mål för behandlingen

För de flesta vuxna under 80 år är målet ett blodtryck under 130/80 mmHg vid hemmätning, medan mottagningsmål på 140/90 mmHg används som utgångsvärde.

Hos patienter över 80 år eller sköra äldre accepteras ofta ett systoliskt mål på 140 till 150 mmHg för att undvika yrsel, fall och ortostatism.

Målen sätts alltid individuellt av din läkare baserat på din övriga hälsa.

Uppföljning och egenmätning

När behandling inletts eller justerats ska blodtrycket följas upp, vanligen inom 4 till 8 veckor, och därefter minst en gång per år vid stabil behandling.

Hemblodtrycksmätning rekommenderas allt oftare.

Mät morgon och kväll i tre till sju dagar, två mätningar i följd med en minuts mellanrum, och använd medelvärdet av alla utom första dagens värden.

Sitt stilla i fem minuter före mätning, med fötterna i golvet och armen i hjärthöjd.

Att tänka på i vardagen

• Ta din medicin vid samma tid varje dag. Flera studier visar att kvällsdosering av vissa blodtrycksläkemedel kan ge bättre dygnsprofil.
• Avbryt inte behandlingen plötsligt utan att rådgöra med din läkare, eftersom detta kan ge rekyleffekt.
• Undvik receptfria NSAID som ibuprofen vid regelbundet bruk om du har hypertoni, eftersom de kan höja blodtrycket och minska effekten av blodtrycksläkemedel.
• Var uppmärksam på svullna vrister, torrhosta eller yrsel och rapportera detta till din läkare.
• Kontrollera ditt blodtryck regelbundet hemma och för dagbok.

När ska du söka akut vård?

Kontakta 1177 eller vårdcentral om ditt blodtryck upprepat ligger över 180/110 mmHg.

Vid blodtryck över 180/120 mmHg i kombination med bröstsmärta, andnöd, kraftig huvudvärk, synrubbningar, kräkningar eller neurologiska bortfall ska du ringa 112, eftersom det kan röra sig om en hypertensiv kris som kräver akut behandling.

Särskilda patientgrupper

Äldre patienter

Hos patienter över 80 år är behandlingen av hypertoni väl dokumenterat effektiv även vid hög ålder, vilket visats i bland annat HYVET-studien.

Samtidigt måste dosering och mål anpassas för att undvika ortostatism, yrsel och fallrisk.

Läkaren bör kontrollera blodtrycket stående, inte bara sittande, och sikta på ett systoliskt värde runt 140 mmHg snarare än strikt under 130.

Graviditet

Hypertoni under graviditet kräver särskild hantering. ACE-hämmare och ARB är absolut kontraindicerade från andra trimestern på grund av fosterskador. I stället används metyldopa, labetalol eller nifedipin enligt Läkemedelsverkets och svenska riktlinjer för mödravård. Preeklampsi, där högt blodtryck kombineras med proteinuri, är ett allvarligt tillstånd som kräver specialistvård på förlossningsavdelning.

Diabetes och njursjukdom

Patienter med diabetes typ 2 eller kronisk njursjukdom har särskild nytta av ACE-hämmare eller ARB, eftersom dessa skyddar njurarna utöver den blodtryckssänkande effekten.

Målblodtrycket är hos dessa patienter ofta satt lägre, under 130/80 mmHg enligt nationella riktlinjer, för att bromsa progressen av njurskadan och minska risken för hjärt- och kärlkomplikationer.

Interaktioner och andra läkemedel

Många vanliga preparat kan påverka blodtrycket eller interagera med blodtrycksmedicin. Receptfria NSAID som ibuprofen, naproxen och diklofenak kan höja blodtrycket med 5 till 10 mmHg vid regelbunden användning och försämra effekten av ACE-hämmare, ARB och diuretika. Avsvällande näsdroppar innehållande fenylefrin eller pseudoefedrin kan ge blodtryckstoppar och bör undvikas vid hypertoni. Lakrits i större mängder kan orsaka sekundär hypertoni via kortisoleffekter. Glöm inte att nämna alla receptfria preparat och naturläkemedel för din läkare, eftersom även till exempel johannesört kan påverka behandlingen.

Myter och missförstånd

En vanlig föreställning är att högt blodtryck alltid ger symtom som huvudvärk eller trötthet. Så är det sällan.

Hypertoni kallas den tysta mördaren just för att den oftast är symtomfri tills skadorna redan skett. En annan myt är att blodtrycksmedicin är beroendeframkallande, vilket är felaktigt.

Medicinen håller trycket nere men orsakar inget beroende; om du slutar ta den stiger trycket tillbaka eftersom grundorsaken är kvar.

Det är också en vanlig missuppfattning att naturliga metoder ensamma räcker vid kraftigt förhöjt blodtryck.

Kosttillskott som vitlök, koenzym Q10 eller magnesium har visats ha små effekter i vissa studier, men kan inte ersätta dokumenterad läkemedelsbehandling vid etablerad hypertoni.

Rådgör alltid med läkare innan du kombinerar kosttillskott med receptbelagda läkemedel.

Sammanfattning

Högt blodtryck är en vanlig, oftast symtomfri men allvarlig riskfaktor som kräver långsiktig behandling.

Grunden är alltid livsstilsförändringar: medelhavskost, minskat salt, regelbunden motion, viktkontroll, måttlig alkohol, rökstopp, god sömn och stresshantering.

Läkemedel läggs till vid behov, där ACE-hämmare, ARB, kalciumflödeshämmare och tiaziddiuretika utgör grundpelarna enligt svenska riktlinjer och FASS.

Genom regelbunden hemmätning, god följsamhet och tät dialog med din läkare kan de flesta patienter nå målblodtrycket och minska risken för framtida hjärt- och kärlsjukdom betydligt.

Innehållet i denna artikel är informativt och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. För personlig rådgivning kontakta 1177 eller din vårdcentral.