Viktminskning med läkemedel: Wegovy, Mounjaro och Saxenda i Sverige

En ny era för behandling av fetma

Under de senaste fem åren har behandlingen av övervikt och fetma förändrats mer än under de fyra decennierna dessförinnan. GLP-1-analogerna och den nyare dubbla GIP/GLP-1-agonisten tirzepatid har flyttat fram positionerna så kraftigt att Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och regionerna i Sverige har fått arbeta intensivt med att uppdatera rekommendationer, subventionsregler och kliniska riktlinjer. För den enskilda patienten kan det vara svårt att navigera i ett landskap där läkemedel som Wegovy, Mounjaro och Saxenda ibland presenteras som mirakelmediciner och ibland som farliga genvägar.

Jag vill med den här texten ge en samlad, klinisk bild av de läkemedel som i dag används för viktminskning i Sverige. Jag utgår från Läkemedelsverkets produktinformation, FASS, 1177 Vårdguiden och de stora registreringsstudierna STEP och SURMOUNT. Mitt mål är att du ska förstå vilka verktyg som finns, vilka kriterier som gäller för behandling och vilka biverkningar du behöver ta hänsyn till tillsammans med din läkare.

När klassas övervikt som en sjukdom som kan behandlas med läkemedel?

Socialstyrelsen och WHO använder body mass index (BMI) som utgångspunkt. BMI över 25 räknas som övervikt, BMI över 30 som fetma och BMI över 35 som svår fetma.

För att läkemedelsbehandling mot fetma ska vara aktuell i Sverige krävs normalt ett BMI på 30 eller högre, eller ett BMI på minst 27 i kombination med minst en viktrelaterad följdsjukdom som typ 2-diabetes, högt blodtryck, sömnapné, icke-alkoholorsakad fettleversjukdom, polycystiskt ovariesyndrom eller hjärt-kärlsjukdom.

Det är viktigt att förstå att läkemedel inte ersätter livsstilsförändringar.

Alla studier som ligger till grund för dagens godkännanden har gjorts med läkemedlet kombinerat med kostrådgivning och ökad fysisk aktivitet.

När Läkemedelsverket bedömer effekten av ett preparat är det effekten ovanpå denna bas som räknas, inte läkemedlet isolerat.

I praktiken betyder det att du kommer att få tala med din läkare om måltidsordning, portionsstorlek, fiberintag, protein, sömn, alkohol och regelbunden rörelse innan ett recept skrivs ut.

Semaglutid: Ozempic och Wegovy

Semaglutid är en GLP-1-analog som efterliknar kroppens eget tarmhormon glukagonlik peptid 1.

Hormonet frisätts normalt efter en måltid och signalerar mättnad till hjärnan, saktar ner magsäckstömningen och stimulerar insulinfrisättning från bukspottkörteln.

Semaglutid förlänger effekten från några minuter till ungefär en vecka, vilket möjliggör dosering en gång per vecka under huden.

Ozempic är godkänt i Sverige för behandling av typ 2-diabetes, medan Wegovy har en separat godkänd indikation för viktminskning hos vuxna med fetma eller övervikt med följdsjukdom. Wegovy doseras stegvis upp till 2,4 mg en gång per vecka, en betydligt högre dos än standarddosen av Ozempic vid diabetes.

STEP-programmet omfattar en rad fas 3-studier där semaglutid 2,4 mg jämfördes med placebo under 68 veckor.

I STEP 1, publicerad i New England Journal of Medicine 2021, gick deltagarna med fetma ner i genomsnitt 14,9 procent av sin kroppsvikt jämfört med 2,4 procent i placebogruppen.

Runt en tredjedel av deltagarna förlorade minst 20 procent av sin kroppsvikt.

STEP 4 visade att viktminskningen till stor del återgick om behandlingen avbröts, vilket är en central poäng att förstå: läkemedlet är en behandling, inte en kur.

Tirzepatid: Mounjaro och Zepbound

Tirzepatid är det nyaste tillskottet och fungerar på två receptorer samtidigt, både GLP-1 och GIP (glucosberoende insulinotrop peptid). Preparatet säljs i Sverige som Mounjaro för behandling av typ 2-diabetes och, sedan 2024, för viktminskning på indikationen fetma. Dosering sker en gång per vecka subkutant i upptitrerade steg upp till 15 mg.

SURMOUNT-1-studien, publicerad 2022, visade att deltagare utan diabetes som fick tirzepatid i högsta dos förlorade i genomsnitt drygt 22 procent av sin kroppsvikt över 72 veckor.

Det är den största viktminskningen som någonsin dokumenterats med ett läkemedel i en registreringsstudie, och resultaten närmar sig vad man kan uppnå med viktminskningskirurgi.

SURMOUNT-2 visade dessutom betydande viktminskning hos patienter med typ 2-diabetes, en grupp som traditionellt har svårare att gå ner i vikt.

I klinisk praxis innebär detta att Mounjaro ofta väljs när patienten behöver kraftfullare viktminskning eller har både diabetes och fetma. Biverkningsprofilen liknar semaglutid, men något fler rapporterar illamående i upptitreringsfasen.

Liraglutid: Saxenda

Saxenda var den första GLP-1-analogen som godkändes för viktminskning i Sverige och doseras dagligen subkutant i dos 3,0 mg. Preparatet har en kortare halveringstid än semaglutid och kräver därför dagliga injektioner, vilket många upplever som en nackdel. Den genomsnittliga viktminskningen i SCALE-studierna låg runt 8 procent av kroppsvikten efter 56 veckor, alltså tydligt lägre än semaglutid och tirzepatid.

Saxenda har dock en fördel i att det är godkänt för ungdomar från 12 års ålder med fetma, där erfarenheten av de nyare preparaten fortfarande är begränsad. Liraglutid finns även under namnet Victoza för typ 2-diabetes.

Orlistat: Xenical och Alli

Orlistat är ett äldre läkemedel som verkar lokalt i tarmen genom att hämma enzymet lipas och därmed minska upptaget av fett från kosten med ungefär 30 procent. Xenical (120 mg) kräver recept, medan Alli (60 mg) finns receptfritt på svenska apotek.

Viktminskningen med orlistat är blygsam, runt 3 till 5 procent av kroppsvikten över ett år när det kombineras med kost.

Biverkningarna är dessutom obehagliga: oljigt avföringsläckage, gasbildning och akuta avföringsträngningar, särskilt om man äter fettrik mat.

Det finns också risk för brist på fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) vid långtidsanvändning, varför tillskott ofta rekommenderas.

Orlistat kan ändå vara ett alternativ för patienter som inte kan eller vill injicera sig, eller där GLP-1-analoger är olämpliga av andra medicinska skäl.

Naltrexon och bupropion: Mysimba

Mysimba kombinerar två substanser som var för sig används för andra indikationer: naltrexon (opioidantagonist, används vid alkoholberoende) och bupropion (antidepressivt läkemedel och rökavvänjning). Tillsammans påverkar de belöningssystemet och aptitregleringen i hjärnan.

Viktminskningen med Mysimba ligger runt 5 till 8 procent över ett år i kliniska studier. Preparatet är olämpligt vid okontrollerat högt blodtryck, epilepsi, ätstörningsanamnes eller samtidig opioidbehandling. Biverkningar som huvudvärk, illamående, förstoppning och sömnsvårigheter är vanliga.

Subvention och kostnad i Sverige

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutar om läkemedelssubvention i Sverige. För viktminskningsläkemedel har TLV historiskt varit restriktiva, eftersom kostnaderna är höga och den totala målgruppen stor. Saxenda och Xenical omfattas inte av läkemedelsförmånen för viktminskning. Wegovy ingår inte heller i förmånen, utan betalas i regel fullt ut av patienten.

Ozempic är subventionerat vid typ 2-diabetes, men inte för ren viktminskning hos patienter utan diabetes. Mounjaro har på indikationen diabetes en begränsad subvention, medan indikationen fetma i dagsläget innebär full egenkostnad.

Kostnaderna varierar men ligger grovt räknat på 2 000 till 3 500 kronor per månad för Wegovy och Mounjaro vid full dos.

Orlistat är billigare, runt 300 till 500 kronor per månad, medan Saxenda ligger på liknande nivå som de veckoinjicerade preparaten.

Biverkningar och säkerhet

De vanligaste biverkningarna av GLP-1-analoger och tirzepatid är gastrointestinala: illamående, kräkningar, diarré eller förstoppning samt minskad aptit.

Dessa biverkningar är mest uttalade vid dosupptrappning och avtar hos de flesta patienter inom några veckor. Illamåendet är också en del av verkningsmekanismen, eftersom läkemedlen saktar ner magsäckstömningen.

Ett område som kräver särskild uppmärksamhet är gastropares, alltså fördröjd magsäckstömning. Läkemedelsverket har uppdaterat produktinformationen efter rapporter om ihållande besvär hos enstaka patienter.

Inför planerad anestesi eller operation ska patienten informera vårdpersonalen om pågående behandling, eftersom maginnehållet kan finnas kvar längre än förväntat och öka risken för aspiration.

Andra allvarliga men ovanliga biverkningar inkluderar akut pankreatit, gallblåsebesvär, njurpåverkan vid uttorkning och allergiska reaktioner. Patienter med personlig eller familjär anamnes på medullär tyroideacancer eller multipel endokrin neoplasi typ 2 ska inte behandlas med GLP-1-analoger eller tirzepatid.

En praktiskt viktig biverkan är muskel- och benmasseförlust vid snabb viktminskning. Styrketräning och tillräckligt proteinintag (minst 1,2 till 1,6 g per kilo kroppsvikt per dag) rekommenderas starkt under hela behandlingstiden.

Kombination med kost, motion och beteendeförändring

Ingen av dessa mediciner fungerar i ett vakuum. De är effektiva verktyg som dämpar aptit och hungerkänslor, men det är fortfarande du som bestämmer vad du äter.

Erfarenheten visar att de patienter som får bäst långtidsresultat är de som använder behandlingsfönstret till att etablera nya vanor: regelbundna måltider, tillräckligt med protein och fibrer, minskat intag av ultraprocessad mat och sockerhaltiga drycker, samt fysisk aktivitet både som kondition och styrka.

Ett beteendemedicinskt stöd, exempelvis via primärvården, obesitaskliniker eller digitala program, ökar sannolikheten att du behåller viktminskningen även på sikt. Socialstyrelsen rekommenderar sådant stöd som del av multimodal behandling av fetma.

Receptklass och praktisk förskrivning

Wegovy, Mounjaro och Saxenda är receptbelagda läkemedel som normalt förskrivs via primärvård, endokrinolog eller obesitasmottagning.

Digitala vårdtjänster kan erbjuda förskrivning efter medicinsk bedömning som inkluderar mätning av vikt, blodtryck, blodprover och genomgång av sjukdomshistoria. Xenical kräver recept, medan Alli är receptfritt.

Mysimba är receptbelagt.

En viktig säkerhetsaspekt är att aldrig köpa dessa läkemedel från oseriösa källor online. Förfalskningar av semaglutid och tirzepatid förekommer och kan innehålla okända substanser eller felaktiga doser.

Använd alltid ett svenskt apotek eller ett EU-godkänt apotek som är registrerat hos Läkemedelsverket.

När bör behandling avbrytas?

Behandling bör omvärderas om patienten inte har förlorat minst 5 procent av sin kroppsvikt efter tre till sex månader på full dos, eller om biverkningar blir oacceptabla.

Vid avslutad behandling sker ofta en viktuppgång, vilket illustrerar att fetma är en kronisk sjukdom snarare än en tillfällig obalans.

Diskussionen om långtidsbehandling, eventuellt livslång, bör föras öppet och återkommande mellan patient och läkare.

Graviditet, amning och fertilitet

Ingen av de beskrivna viktminskningsläkemedlen ska användas under graviditet. GLP-1-analoger och tirzepatid ska enligt Läkemedelsverket sättas ut minst två månader före planerad graviditet.

Preparaten kan dessutom påverka effekten av kombinerade p-piller genom den fördröjda magsäckstömningen, vilket innebär att en barriärmetod eller alternativ preventivmetod kan behövas under upptitreringsfasen.

Under amning finns otillräckliga data för samtliga preparat, och behandling rekommenderas inte. Vid graviditetsönskan eller oplanerad graviditet ska patienten kontakta sin läkare omgående.

Sammanfattning

Wegovy, Mounjaro och Saxenda har gjort det möjligt att uppnå viktminskningar som tidigare krävde kirurgi. Orlistat och Mysimba fyller specifika nischer för patienter där GLP-1-analoger är olämpliga.

BMI-kriterier, subventionsregler och biverkningsprofil avgör vilket alternativ som passar bäst för den enskilda patienten. Kombinationen läkemedel plus livsstilsförändring ger de mest hållbara resultaten.

Rådgör alltid med din läkare innan du påbörjar eller avslutar behandling.

Innehållet är avsett som allmän information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning. Vid symtom eller frågor kontakta 1177 Vårdguiden eller din läkare.