Allergi och hösnuva: bästa behandling säsong för säsong

Varför hösnuva drabbar så många svenskar

Ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige lever med allergisk rinit, och andelen ökar i takt med att pollensäsongen förlängs av ett mildare klimat. Pollenrapporten vid SLU i Uppsala har följt utvecklingen i över fyrtio år, och deras data visar att björksäsongen numera ofta startar redan i mars i södra Sverige och att höga halter kan uppmätas ända upp till Umeå i början av maj. Det innebär att den som är allergisk mot björk praktiskt taget kan få symtom i ett halvår om både tidig al och sen gräspollen räknas in.

Jag heter Dr. Claire Phipps, och i min kliniska vardag möter jag patienter som har slutat räkna sina snusnäsdukar och i stället frågar sig varför de aldrig riktigt blir av med tröttheten, huvudvärken och den där envisa kliande gommen. Svaret är sällan att behandlingen inte finns. Svaret är oftast att behandlingen är fel dos, fel tidpunkt eller fel preparat för just den pollenprofilen. Den här guiden följer säsongen månad för månad och kopplar den till de läkemedel som Läkemedelsverket och FASS rekommenderar för vuxna och barn i Sverige.

Svenska pollensäsongen i korthet

Pollen i Sverige följer ett tydligt mönster, men med regionala skillnader. Malmö kan ha alpollen redan i januari, medan Luleå knappt ser björk förrän i mitten av maj.

Den som vill planera sin medicinering bör därför följa Pollenrapporten.se och matcha sin egen allergiprofil mot det som faktiskt flyger i luften, inte mot ett kalenderdatum.

Tidig vår: al, hassel och sälg

Från slutet av januari till mars är det al och hassel som dominerar.

Symtomen är ofta milda i jämförelse med björk, men korsreaktivitet gör att många med björkallergi också reagerar.

Sälg och pil kommer något senare och ger lokala besvär nära vatten och skogsbryn.

Sen vår: björk

Björken är Sveriges dominerande allergen och utlöser svåra symtom hos en stor andel av dem med pollenallergi.

Säsongen är kort men intensiv, oftast tre till fem veckor från mitten av april till slutet av maj.

Höga värden registreras regelbundet över 1000 pollen per kubikmeter luft, vilket är tiotals gånger över tröskeln för symtom.

Sommar: gräs

Från juni till augusti är det gräspollen som styr. Timotej är det vanligaste allergenet, men hundäxing och ängsgröe bidrar också. Gräset är utmanande eftersom det blommar när många är lediga, joggar utomhus eller sover med öppet fönster.

Sensommar och höst: gråbo

Gråbo blommar i juli och augusti och kan ge besvär långt in i september i södra Sverige. Hos en mindre grupp patienter triggar gråbo även en korsreaktion mot morot, selleri och kryddor, det så kallade sellery-mugwort-spice-syndromet.

Antihistaminer: förstahandsvalet vid lindrig till måttlig hösnuva

Andra generationens orala antihistaminer utgör grunden i svensk allergibehandling.

De är selektiva för H1-receptorn, passerar blod-hjärnbarriären i mycket liten utsträckning och ger därför betydligt mindre sedation än äldre preparat som klemastin.

FASS listar flera alternativ som alla är receptfria i Sverige i sina vanliga doser.

Cetirizin 10 mg

Cetirizin har snabb effekt, oftast inom en timme, och verkar i ungefär 24 timmar. Det är förstahandsvalet för många svenska patienter eftersom det är billigt och väl dokumenterat.

Nackdelen är att en mindre andel upplever lätt dåsighet, särskilt vid doser över 10 mg. Barn från sex år kan ta tabletter, medan oral lösning finns för yngre.

Loratadin 10 mg

Loratadin ger mindre sedation än cetirizin hos de flesta, men effekten sätter in något långsammare. Det är ett bra val för personer som upplever trötthet av andra antihistaminer men har milda till måttliga symtom.

Desloratadin 5 mg

Desloratadin är den aktiva metaboliten av loratadin och har i studier visat något bättre effekt på nästäppa, vilket annars är en svag punkt för orala antihistaminer. Doseringen är enkel, en tablett per dygn.

Fexofenadin 120 mg eller 180 mg

Fexofenadin är förmodligen den minst sederande av de moderna antihistaminerna och ett utmärkt val för bilförare, studenter i tentaperioder och yrkesgrupper där klarhet i tanken är kritisk. I Sverige finns både 120 mg för rinit och 180 mg för kronisk urtikaria.

Bilastin 20 mg

Bilastin är ett nyare preparat som inte metaboliseras i levern i någon relevant grad, vilket minskar risken för interaktioner. Det ska tas på fastande mage, en timme före eller två timmar efter måltid, annars minskar upptaget markant.

Intranasala kortikosteroider: när näsan är det största problemet

När nästäppa, rinnsnuva och nysningar dominerar över klåda och ögonbesvär är intranasala kortikosteroider överlägsna orala antihistaminer. De tar några dagar att nå full effekt och ska användas kontinuerligt under hela säsongen, inte bara vid behov.

Mometason (Nasonex)

Mometason i form av nässpray ger kraftfull antiinflammatorisk effekt lokalt i nässlemhinnan med minimal systemisk absorption. En till två sprayningar i varje näsborre per dygn räcker oftast.

Läkemedelsverket betonar vikten av rätt sprayteknik: luta huvudet lätt framåt, rikta sprayen mot ytterväggen i näsborren, inte mot skiljeväggen.

Flutikasonfuroat (Avamys)

Avamys har en mycket fin dusch och upplevs milt av de flesta. Det är godkänt från sex års ålder och används ofta hos barn och tonåringar med björkallergi.

Flutikasonpropionat och formoterol (Flutiform)

Flutiform är egentligen en inhalator för astma, men eftersom många allergiker även har astma, särskilt under pollensäsong, är det en viktig kombination att känna till. Alla patienter med okontrollerad rinit och samtidig andnöd, pip i bröstet eller nattlig hosta bör bedömas för astma av vårdcentral eller lungspecialist.

Ögondroppar vid allergisk konjunktivit

Kliande, röda och rinnande ögon är ofta det symtom som retar patienter mest. Orala antihistaminer hjälper en del, men lokal behandling är mer effektiv.

Ketotifen (Zaditen)

Zaditen ögondroppar verkar både som antihistamin och mastcellstabilisator. Två droppar morgon och kväll dämpar klåda och rodnad snabbt. Preparatet är receptfritt och kan användas under hela säsongen.

Levokabastin (Livostin)

Livostin är en ren antihistamin som ges lokalt. Effekten är snabb och den passar särskilt vid plötsliga symtom, till exempel efter en skogspromenad under björksäsong.

Allergenspecifik immunterapi: när piller inte räcker

För patienter med svår björk- eller gräspollenallergi som inte får tillräcklig lindring av standardbehandling erbjuds sublingual immunterapi.

Grazax är en tablett som smälts under tungan en gång per dygn och ges i tre år.

Studier visar att behandlingen reducerar symtom med ungefär 30 procent och minskar behovet av akutläkemedel betydligt. Behandlingen initieras hos specialist, och första dosen tas under övervakning på mottagningen.

Subkutan immunterapi, så kallade allergivaccinationer med injektioner, är ett alternativ för den som inte tolererar tablettform eller som har flera allergier. I Sverige erbjuds detta via allergimottagningar, och behandlingen tar tre till fem år.

Säsongsplanering månad för månad

1. Februari till mars: Starta intranasal steroid en till två veckor innan alpollen förväntas. Ha cetirizin eller loratadin i beredskap.
2. April till maj: Full behandling under björksäsong. Kombinera oral antihistamin, nässpray och ögondroppar dagligen. Undvik skogspromenader när pollenhalterna är höga.
3. Juni till juli: Gräspollen är i topp. Fortsätt kombinationsbehandling. Duscha och byt kläder efter utomhusvistelse. Sov med stängda fönster.
4. Augusti till september: Gråbo. Håll koll på korsreaktioner mot råa grönsaker. Trappa ner behandlingen gradvis, inte tvärt.

Praktiska råd från 1177

1177 Vårdguiden framhåller flera konkreta åtgärder som kompletterar läkemedelsbehandlingen. Duscha och tvätta håret innan sänggåendet under pollensäsong. Hängtorka inte tvätt utomhus. Använd pollenfilter i bilen och byt det årligen. Luftrenare med HEPA-filter i sovrummet kan sänka pollenmängden markant under natten.

När ska du söka vård

De flesta med hösnuva klarar sig med receptfria läkemedel och egenvård. Men kontakta vårdcentral om symtomen inte dämpas trots två veckor med kombinationsbehandling, om du får andnöd, pip i bröstet eller nattlig hosta, eller om allergin påverkar skola, arbete eller sömn på ett sätt som stör vardagen. Barn under två år med misstänkt allergi bör alltid bedömas av läkare innan behandling startas.

Kombinationsbehandling som fungerar

De flesta patienter med måttlig till svår säsongsallergi behöver mer än ett preparat.

En typisk och välmotiverad kombination ser ut så här under en aktiv björksäsong: en oral antihistamin på morgonen, en intranasal kortikosteroid en gång per dygn och ögondroppar vid behov.

Den som har astmatiska symtom lägger till inhalator enligt plan från sin astmasköterska. Nyckeln är kontinuitet.

Glapp på några dagar räcker för att slemhinnan ska reagera igen, och det tar sedan flera dagar att återställa lugn.

Ett vanligt misstag är att bara ta tabletten när symtomen redan är i topp.

Orala antihistaminer fungerar bäst när de tagits regelbundet i minst några dagar innan exponeringen, eftersom de förhindrar snarare än botar histaminfrisättning.

Samma princip gäller intranasala kortikosteroider, där full antiinflammatorisk effekt byggs upp över ungefär en vecka.

Vanliga fallgropar och missuppfattningar

I min mottagning möter jag samma missförstånd om och om igen. Den första är att antihistaminer blir mindre effektiva om man tar dem för länge. Det stämmer inte.

Andra generationens antihistaminer kan tas dagligen under hela säsongen, år efter år, utan tolerance eller tillvänjning.

Den andra missuppfattningen är att lokalbehandling är onödig om man redan tar tablett.

Tvärtom, intranasala kortikosteroider adresserar den inflammation som tabletten inte når, och kombinationen är tydligt bättre än enbart oral behandling.

En tredje fallgrop är att använda receptfria avsvällande nässprayer som xylometazolin under veckor istället för dagar.

Dessa är utmärkta vid förkylning eller kort akut nästäppa, men vid allergi utvecklas rhinitis medicamentosa, en så kallad rebound-nästäppa, om de används längre än tio dagar.

Avvänjningen är obehaglig, och intranasal kortikosteroid krävs då för att bryta cykeln. Alla som använder avsvällande spray bör läsa bipacksedeln noga och hålla sig till tidsgränsen.

En fjärde vanlig miss är att sluta behandlingen så fort symtomen lättar. Om björken har gett två dagar lugn betyder det oftast bara att vinden har vänt. Att avsluta antihistamin i det läget leder ofelbart till återfall inom ett dygn.

Allergi hos barn i Sverige

Barn med hösnuva behandlas enligt samma principer som vuxna, men med åldersanpassade doser. Cetirizin finns som oral lösning från ett års ålder och som tablett från sex år.

Loratadin är tillgängligt från två år. Intranasala kortikosteroider som mometason och flutikasonfuroat är godkända från sex respektive två års ålder enligt produktresumén.

1177 Vårdguiden betonar att barn med svår allergi ska bedömas av barnläkare, särskilt om det finns samtidig astma, eksem eller matallergi i bilden, eftersom den så kallade atopiska marschen innebär högre risk för utveckling av astma senare i livet om rinit lämnas obehandlad.

Socialstyrelsen rekommenderar att skolor har tydliga rutiner för elever med svår pollenallergi, inklusive tillgång till antihistamin under skoldagen. Föräldrar bör kommunicera diagnosen till klassföreståndare och idrottslärare inför varje säsong.

Sammanfattning

Svensk hösnuva är i allra högsta grad behandlingsbar.

Nyckeln är att starta i rätt tid, välja rätt kombination av oral antihistamin, intranasal steroid och ögondroppar, samt att följa Pollenrapporten för att anpassa dosen efter verklig exponering.

För den som inte blir hjälpt av standardbehandling finns sublingual immunterapi som ett etablerat alternativ inom svensk sjukvård.

Målet är inte ett liv utan pollen, utan ett liv där pollen inte dikterar vardagen.