Hud

Hud: vanliga sjukdomar, utredning och behandling i svensk sjukvård

Diagnos, differentialdiagnoser och receptbelagda behandlingar i svensk dermatologi

Omfattande guide till huden och vanliga hudsjukdomar i Sverige

Hudens anatomi och funktion

Huden består av tre lager: epidermis (överhuden), dermis (läderhuden) och subcutis (underhudsfettet). Epidermis förnyas kontinuerligt genom att keratinocyter mognar och skivas av efter cirka 28 dagar.

Melanocyter i basala lagret producerar pigmentet melanin som skyddar mot UV-strålning. Dermis innehåller kollagen, elastin, blodkärl, nerver, svett- och talgkörtlar samt hårfolliklar.

Subcutis fungerar som energidepot, värmeisolering och stötdämpning. Denna komplexa struktur gör huden känslig för både interna (genetiska, hormonella, autoimmuna) och externa (UV, kemikalier, mikrober) påverkningar.

Atopiskt eksem

Atopiskt eksem (atopisk dermatit) drabbar enligt 1177 Vårdguiden cirka 20 procent av svenska barn och 10 procent av vuxna.

Tillståndet är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom med nedsatt barriärfunktion och överaktivt immunförsvar. Symtom är torr, kliande hud med utslag typiskt i armveck, knäveck och ansikte.

Behandling bygger på daglig mjukgörande kräm (minst 250 gram per vecka till vuxna), lokala kortisonpreparat i lämplig styrka, kalcineurinhämmare (takrolimus, pimekrolimus) vid behov, samt vid svår sjukdom systemisk behandling med dupilumab, JAK-hämmare eller cyklosporin via dermatolog.

Psoriasis

Psoriasis drabbar cirka 3 procent av svenska befolkningen enligt Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi.

Plackpsoriasis är vanligaste formen med välavgränsade röda, fjällande plack på armbågar, knän, hårbotten och nedre rygg. Tillståndet är associerat med psoriasisartrit, kardiovaskulär sjukdom och metabolt syndrom.

Behandlingen stegvis: mjukgörande, lokala kortisonpreparat, vitamin D-analoger (kalcipotriol), ljusbehandling (smalband UVB), och vid medelsvår till svår sjukdom metotrexat, acitretin eller biologiska läkemedel som adalimumab, sekukinumab, ixekizumab, ustekinumab och risankizumab via specialist.

Akne

Akne drabbar 80-90 procent av svenska tonåringar och kan kvarstå i vuxen ålder. Patogenesen involverar ökad talgproduktion, follikulär hyperkeratos, Cutibacterium acnes-kolonisation och inflammation.

Behandling enligt svensk dermatologisk praxis: lokala retinoider (adapalen, tretinoin), bensoylperoxid, azelainsyra, lokala antibiotika (klindamycin), systemisk behandling med doxycyklin eller lymecyklin vid måttlig sjukdom, samt isotretinoin vid svår cystisk akne via specialist enligt Läkemedelsverkets graviditetspreventionsprogram.

Rosacea

Rosacea är en kronisk inflammatorisk sjukdom i ansiktet med erytem, telangiektasier, papler och pustler, främst på kinder, näsa, panna och haka. Drabbar cirka 10 procent av svenska vuxna.

Triggerfaktorer är sol, värme, alkohol, kryddig mat och stress. Behandling med metronidazolgel, azelainsyra, ivermektinkräm, brimonidingel mot rodnad samt peroralt doxycyklin vid uttalade besvär.

Laserbehandling av telangiektasier erbjuds på vissa dermatologmottagningar.

Urtikaria

Akut urtikaria (nässelfeber) är vanlig och oftast självbegränsande inom 6 veckor. Kronisk urtikaria definieras som dagliga eller nästan dagliga kvaddlar i minst 6 veckor.

Behandling med icke-sederande antihistaminer (desloratadin, cetirizin) i standarddos, som vid otillräcklig effekt kan fyrdubblas enligt europeiska riktlinjer. Vid terapiresistens används omalizumab eller ciklosporin via specialist.

Kontaktdermatit

Irritativ kontaktdermatit orsakas av direkt hudskadande ämnen, exempelvis vatten, tvål, lösningsmedel. Allergisk kontaktdermatit är en typ IV-immunreaktion mot allergener som nickel, parfym, konserveringsmedel och gummitillsatser.

Utredning sker med epikutantest på dermatologmottagning. Behandling omfattar undvikande av utlösande ämne, mjukgörande, lokala kortisonpreparat och vid behov systemisk behandling.

Hudinfektioner

Bakteriella

Impetigo (svinkoppor) behandlas med lokal fusidinsyra eller mupirocin vid lindriga fall, peroralt flukloxacillin vid utbredda. Erysipelas (rosfeber) och cellulit kräver peroralt penicillin V eller flukloxacillin, ofta med intravenös behandling vid svår sjukdom.

Virala

Herpes simplex behandlas med aciklovir, valaciklovir eller famciklovir. Herpes zoster (bältros) bör behandlas inom 72 timmar med valaciklovir för att minska risken för postherpetisk neuralgi. Vaccination med Shingrix rekommenderas nu i Sverige till personer över 50 år.

Svampinfektioner

Tinea pedis, corporis och cruris behandlas med lokala antimykotika (terbinafin, klotrimazol). Onykomykos kräver ofta peroralt terbinafin i 3-6 månader. Pityriasis versicolor behandlas med ketokonazolschampo.

Hudcancer

Aktinisk keratos

Aktinisk keratos är förstadium till skivepitelcancer och uppträder som rå, fjällande lesioner på solskadad hud. Behandling med imikvimod, fluorouracil, fotodynamisk terapi eller kryoterapi.

Basalcellscancer

Basaliom är den vanligaste hudcancerformen i Sverige med cirka 50 000 nya fall årligen. Växer lokalt invasivt men metastaserar sällan. Behandling med kirurgisk excision, kryoterapi, fotodynamisk terapi eller imikvimodkräm beroende på typ och lokalisation.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer kan metastasera och kräver oftast kirurgisk excision med histopatologisk bedömning av marginaler.

Malignt melanom

Malignt melanom är den farligaste hudcancerformen med cirka 4 500 nya fall årligen i Sverige. ABCDE-regeln (Asymmetri, Begränsning, Colour, Diameter över 6 mm, Evolution) hjälper i självundersökning.

Behandling med kirurgisk excision, sentinel node-biopsi och vid spridd sjukdom immunterapi (pembrolizumab, nivolumab) eller riktad behandling (BRAF- och MEK-hämmare).

Utredning i svensk primärvård

Enligt 1177 Vårdguiden ingår anamnes med duration, kliande, smittvägar och hereditet, klinisk undersökning med dermatoskop, fotografisk dokumentation, vid behov hudbiopsi och laboratorieprover (svampodling, bakterieodling, serologi). Remiss till dermatolog övervägs vid oklar diagnos, terapisvikt, misstänkt hudcancer eller behov av systemisk behandling.

Solskydd och prevention

Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar solskydd med SPF 30-50, skuggsökande mellan 11 och 15, skyddande kläder, hatt och solglasögon.

Solarier klassificeras sedan 2018 som karcinogent för människa och rekommenderas inte.

Regelbunden självundersökning av huden och årlig professionell undersökning vid multipla nevi eller hereditet för malignt melanom är viktigt.

Mjukgörande behandling

Dagligt bruk av mjukgörande kräm är grundstenen vid de flesta torra och inflammatoriska hudsjukdomar. Produkter med karbamid, glycerin, mjölksyra eller paraffin återfuktar olika hudtyper. Mängder på minst 250 gram per vecka rekommenderas till vuxna med atopiskt eksem enligt svenska riktlinjer.

Lokala kortisonpreparat

Indelas i fyra styrkeklasser: mild (hydrokortison), medelstark (klobetason), stark (betametason, mometason) och extra stark (klobetasol). Val baseras på lokalisation, sjukdomstyp och allvarlighetsgrad. Ansiktet, genitala området och veck kräver milda preparat. Långtidsbehandling kan ge hudatrofi, telangiektasier och striae.

När ska du söka akut vård?

Ring 112 eller sök akutmottagning vid anafylaxi (svullnad av läppar/tunga, andnöd), misstänkt nekrotiserande fasciit (kraftig smärta, missfärgning, allmänpåverkan), utbredda brännskador, Stevens-Johnsons syndrom eller toxisk epidermal nekrolys (hudavlossning, slemhinneaffection). Vid mindre akuta besvär ring 1177.

Prescriptsy och dermatologisk behandling

Prescriptsy förmedlar receptbelagda hudpreparat via svenska legitimerade läkare efter digital konsultation med fotodokumentation av hudförändringen. Vid behov remitteras du till fysiskt besök hos dermatolog för biopsi, epikutantest eller hudcancerutredning. Alla förskrivningar följer Läkemedelsverkets regelverk.

Sammanfattning

Hudsjukdomar är vanliga och spänner över ett brett spektrum från lindriga självläkande tillstånd till livshotande cancer.

Korrekt diagnos, lämplig basbehandling med mjukgörande samt gradvis upptrappning till lokala och systemiska preparat är grundprinciperna i svensk dermatologi.

Regelbunden uppföljning och patientutbildning om triggerfaktorer och solskydd är centrala för långsiktig kontroll.

Fördjupning: hudvård vid olika åldrar

Spädbarnshud är tunn och har outvecklad barriärfunktion, vilket gör den känslig för eksem och infektioner. Förskolebarn drabbas ofta av impetigo, vattkoppor och akut kontaktdermatit.

Tonåringar får akne och seborroisk dermatit. Vuxna i arbetsför ålder är utsatta för kontaktdermatit och stressrelaterade skov av atopiskt eksem, psoriasis och rosacea.

Äldres hud är torr, tunn och benägen för klåda, bensår, aktinisk keratos och hudcancer. Anpassad hudvård och preventiv översyn ger bäst resultat genom livet.

Könsskillnader i hudsjukdomar

Kvinnor drabbas oftare av rosacea, hormonell akne och autoimmuna hudsjukdomar. Män har större risk för skivepitelcancer och melanom på bål. Hormonella cykler, graviditet och menopaus påverkar hudstatus betydligt.

Östrogen bidrar till hudens elasticitet och fuktighet, och östrogenbrist efter menopaus ger torrare och tunnare hud.

Hud och allmänsjukdom

Huden kan spegla systemsjukdom. Gula plack runt ögonen (xanthelasma) kan tyda på hyperkolesterolemi. Acanthosis nigricans ses vid insulinresistens. Vitiligo är ofta kopplat till autoimmun tyreoidit.

Kutan porfyri kan tyda på hepatit C. Dermatomyosit är paraneoplastisk hos upp till 25 procent av vuxna. Dermatologiska fynd ger därför viktig diagnostisk information.

Pruritus och klåda

Generaliserad klåda utan synliga hudförändringar kan bero på torr hud (xerosis), njursvikt (uremisk pruritus), leversjukdom (kolestatisk pruritus), järnbristanemi, polycytemi, sköldkörtelrubbning, diabetes, HIV eller lymfom.

Utredning via vårdcentral bör omfatta blodprover (blodstatus, kreatinin, leverstatus, TSH, ferritin, HbA1c). Symtomlindring med mjukgörande, kylande menthollotioner, icke-sederande antihistaminer dagtid och sederande till natten.

Vid kolestatisk klåda används kolestyramin och rifampicin, vid uremisk pruritus gabapentin eller UVB-ljusbehandling.

Autoimmuna hudsjukdomar

Lupus erythematosus kan ge hudmanifestationer från diskoid till systemisk form. Pemfigus och pemfigoid är bullösa autoimmuna sjukdomar som kräver specialistbehandling med kortikosteroider och immunsuppressiva läkemedel.

Dermatomyosit ger heliotropt utslag och Gottrons papler, och kräver myosit- och cancerutredning. Morfea och systemisk skleros är bindvävssjukdomar med hudförhårdnad.

Bensår och venös insufficiens

Bensår drabbar cirka 2 procent av äldre svenskar. Venösa bensår, vanligaste formen, behandlas med kompressionsbandage klass 2-3 och sårvård. Arteriella bensår kräver kärlutredning och ibland revaskularisering.

Diabetesrelaterade fotsår kräver multidisciplinär fotmottagning. Tidig remiss till sårcentrum eller kärlkirurg är viktigt vid utebliven läkning efter 6 veckor.

Håravfall och hårsjukdomar

Androgenetisk alopeci är den vanligaste formen av håravfall hos både män och kvinnor och orsakas av genetisk känslighet för dihydrotestosteron.

Behandling för män omfattar finasterid 1 mg peroralt (Propecia) och lokalt minoxidil. För kvinnor används främst minoxidil samt vid behov spironolakton.

Alopecia areata är autoimmun och behandlas med lokala kortisoninjektioner, JAK-hämmare (baricitinib) eller fototerapi via dermatolog.

Telogen effluvium är diffust håravfall efter stress, sjukdom eller järnbrist och är vanligen självbegränsande efter åtgärdad utlösande faktor.

Nagelsjukdomar

Onykomykos (nagelsvamp) behandlas med lokalt amorolfin eller efinaconazol vid lätta fall, peroralt terbinafin 3-6 månader vid måttliga till svåra.

Psoriasisnaglar kännetecknas av pitting, oljedroppar och onykolys och behandlas systemiskt vid uttalad påverkan.

Paronyki (nagelband) kräver dränering och antibiotika vid akuta fall, lokala antimykotika och torrhållande åtgärder vid kroniska.