Mental Hälsa och Sömn

Tillgangliga behandlingar

Psykisk hälsa och sömn, svensk behandlingstradition

Depression, ångest, stress och insomni hos vuxna i Sverige

Mental hälsa, sömnstörningar och evidensbaserad svensk behandling

Mental hälsa som folkhälsofråga i Sverige

Psykisk ohälsa utgör den största sjukdomsbördan bland svenskar mellan 15 och 65 år enligt Folkhälsomyndighetens analyser baserade på Global Burden of Disease Study.

Depression drabbar 15 till 20 procent av befolkningen under livstiden, generaliserat ångestsyndrom 6 till 8 procent och panikångest 3 till 4 procent.

Stressrelaterad utmattning har ökat dramatiskt sedan år 2000 och är nu vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning enligt Försäkringskassan.

Tjugo procent av befolkningen uppfyller kriterier för insomni som stör dagfunktionen, och problemet är särskilt vanligt hos kvinnor, äldre och skiftarbetare.

Tillgången till KBT-utbildade terapeuter är ojämnt fördelad över landet och digital KBT via Mindler, Viveka och andra plattformar med regionavtal har blivit ett viktigt komplement.

Depression, diagnos och behandling

Egentlig depression definieras enligt DSM-5 och ICD-11 som minst två veckor av nedstämdhet eller anhedoni tillsammans med fyra eller fler av nio kärnsymptom inklusive sömnstörning, aptitförändring, trötthet, värdelöshetskänsla, koncentrationssvårigheter, psykomotorisk hämning eller agitation och suicidtankar.

Svenska psykiatriska utlåtanden bedömer svårighetsgrad som lindrig, måttlig eller svår med eller utan psykotiska drag. Screeninginstrumentet PHQ-9 kvantifierar symptomen och guidar behandlingsval.

Lindrig depression behandlas i första hand med KBT eller interpersonell terapi IPT under 12 till 20 sessioner.

Måttlig till svår depression kombinerar psykoterapi med SSRI som sertralin 50 till 200 mg eller escitalopram 10 till 20 mg, alternativt SNRI som venlafaxin 75 till 225 mg eller duloxetin 60 mg.

Mirtazapin 15 till 45 mg är ett alternativ vid insomni och aptitnedsättning.

Initial dos är låg med uppstart under två till fyra veckor på grund av risk för initial ångestökning och gastrointestinala biverkningar.

Full effekt förväntas efter fyra till åtta veckor och behandling fortsätter minst sex månader efter remission för att minska recidivrisk.

Terapirefraktär depression där två adekvata prövningar misslyckats kräver psykiatrisk specialistbedömning för augmentering med litium, kvetiapin eller aripiprazol, byte till tricykliska antidepressiva eller MAO-hämmare, eller elektrokonvulsiv terapi ECT som fortfarande är effektivast vid svår melankolisk och psykotisk depression.

Esketamin nässpray Spravato godkändes av Läkemedelsverket för behandlingsresistent depression med snabb effekt inom timmar men används enbart på specialistmottagning på grund av dissociativa biverkningar.

Ångestsyndrom

Generaliserat ångestsyndrom GAD karakteriseras av minst sex månaders oro över flera områden tillsammans med muskelspänning, sömnstörning, trötthet, koncentrationssvårigheter och irritabilitet.

Panikångest ger återkommande plötsliga ångestattacker med fysiska symptom som hjärtklappning, andnöd, svimningskänsla och dödsångest. Social ångest koncentreras till sociala bedömningssituationer. Specifika fobier avgränsas till enskilda stimuli.

KBT med exponering är förstahandsbehandling vid alla former och SSRI eller SNRI läggs till vid måttlig till svår symtombörda.

Bensodiazepiner har kvarvarande plats vid akut ångestkris men rekommenderas inte längre än fyra veckors användning på grund av toleransutveckling och beroende.

Stressrelaterad utmattning

Utmattningssyndrom är en diagnoskod unik för Socialstyrelsen i Sverige och omfattar kognitiv dysfunktion, sömnstörning, emotionell instabilitet och kroppslig utmattning efter minst sex månaders identifierbar stress.

Behandling bygger på sjukskrivning, successiv återgång till arbete, KBT med fokus på gränsdragning och återhämtning, samt vid samtidig depression farmakologisk behandling enligt depressionsriktlinjer.

Återhämtningen tar ofta ett till två år och 70 procent återgår till ordinarie arbete inom fem år enligt Stressforskningsinstitutet.

Insomni och sömnhygien

Kronisk insomni definieras som svårighet att somna, upprätthålla sömn eller tidigt uppvaknande minst tre nätter per vecka under minst tre månader med nedsatt dagfunktion.

Ungefär 20 procent av svenskarna uppfyller kriterierna och prevalensen är högst hos äldre och kvinnor. KBT-I är evidensbaserat förstahandsval och erbjuds individuellt eller via digital plattform.

Metoden omfattar stimuluskontroll, sömnrestriktion, avslappning, kognitiv omstrukturering och sömnhygienråd. Studier visar långsiktiga effekter överlägsna läkemedel.

Sömnhygien omfattar regelbunden uppvakningstid även på helger, begränsat koffeinintag efter kl 14, undvikande av alkohol och nikotin före sänggående, mörkt och svalt sovrum under 18 grader, skärmfri timme före sänggående, daglig fysisk aktivitet men inte sent på kvällen, samt användning av sängen endast för sömn och sex.

Ljusterapi på morgonen och melatonin 0,5 till 2 mg två timmar före önskad sömnstart hjälper vid fördröjd sömnfasssyndrom och jetlag.

Sömnläkemedel i Sverige

Zopiklon 5 till 7,5 mg och zolpidem 5 till 10 mg är de vanligaste receptbelagda sömnmedlen i Sverige.

De verkar på GABA-A-receptorns bensodiazepinbindningsställe med selektiv effekt på alfa-1-subenheten, vilket ger kortvarig sömnmedlad effekt med mindre muskelavslappning än traditionella bensodiazepiner.

Halveringstiden på fem respektive två till tre timmar minskar dagtidströtthet. Biverkningar omfattar metallisk smak, yrsel, rebound-insomni vid utsättning och sällsynta komplexa sömnbeteenden som sömnkörning och sömnätning.

Rekommenderad användning är högst fyra veckor och helst som intermittent behandling.

Melatonin finns numera receptfritt som kosttillskott i låg dos och receptbelagt som Circadin 2 mg med modifierad frisättning för personer över 55 år.

Evidens för effekt vid primär insomni är måttlig men preparatet är säkert med minimala biverkningar. Antihistaminer som prometazin Lergigan används inte längre rutinmässigt på grund av antikolinerg biverkningsprofil.

Sederande antidepressiva som mirtazapin och trazodon används off-label vid samtidig depression och insomni.

Självmordsrisk och krisresurser

Sverige har runt 1200 självmord årligen enligt Socialstyrelsen med manlig överrepresentation. Alla vårdkontakter med depression, ångest och stressrelaterade tillstånd bör omfatta strukturerad suicidriskbedömning.

Varningstecken inkluderar konkreta planer, åtkomst till medel, tidigare försök, missbruk, social isolering och nyligen uppkomna traumatiska förluster. Självmordslinjen 90101 drivs av Mind och är bemannad dygnet runt.

Jourhavande medmänniska, BRIS för unga och Mind Äldrelinjen erbjuder kompletterande samtalsstöd. Vid akut risk ring 112 eller uppsök psykiatrisk akutmottagning.

Digital KBT och nätpsykiatri

Digital KBT via plattformar som Viveka och Mindler med regionalavtal har gjort evidensbaserad psykoterapi lättillgänglig för svenskar över hela landet.

Behandlingen omfattar strukturerade moduler, hemuppgifter och terapeutkontakt via video eller chatt. Evidens från randomiserade studier visar likvärdiga resultat med traditionell ansikte-mot-ansikte-terapi för depression, ångest och insomni.

Kostnaden täcks ofta av regionens taxa upp till högkostnadsskyddet.

Nätläkartjänster erbjuder dessutom medicinsk bedömning och receptförskrivning av SSRI och sömnläkemedel med samma juridiska krav som fysisk vård under IVO-tillsyn.

Livsstil och komplementära åtgärder

Fysisk aktivitet har dokumenterad antidepressiv effekt jämförbar med SSRI vid lindrig depression enligt Cochrane-meta-analyser. Rekommendationen är 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka plus styrketräning två gånger.

Medelhavskost med grönsaker, frukt, fullkorn, olivolja och fisk minskar depressionsrisk enligt SMILES-studien. Mindfulnessbaserad kognitiv terapi MBCT reducerar återfallsrisk vid recidiverande depression.

Begränsning av alkohol under två glas per dag och total nykterhet vid behandling med vissa psykofarmaka rekommenderas. Rökstopp förbättrar sömn och ångest efter initial nikotinabstinens.

När du ska söka vård

Akuta självmordstankar med konkret plan, psykos med hallucinationer eller vanföreställningar och svår agitation kräver psykiatrisk akutmottagning eller 112.

Måttlig depression, ångest och insomni utreds via primärvård eller legitim nätvård. Ring 1177 Vårdguiden för rådgivning om lämplig vårdnivå.

Självmordslinjen 90101, Mind, Jourhavande medmänniska och BRIS erbjuder kostnadsfritt samtalsstöd dygnet runt.

Trauma och posttraumatiskt stressyndrom PTSD

PTSD utvecklas efter exponering för hot mot liv eller integritet och karakteriseras av återupplevande med flashbacks och mardrömmar, undvikande av påminnelser, negativa kognitiva förändringar och hyperreaktivitet.

Prevalensen i Sverige är 5 till 6 procent över livstiden och högre hos flyktingar, våldsutsatta kvinnor, räddningstjänst- och försvarspersonal.

Behandling bygger på traumafokuserad KBT med exponering, ögonrörelseterapi EMDR och narrative exposure therapy NET. Farmakologisk behandling med SSRI som paroxetin eller sertralin kan komplettera psykoterapi vid svåra symptom.

Prazosin används off-label vid traumarelaterade mardrömmar. Komplex PTSD efter långvarigt trauma kräver specialiserad behandling på traumamottagning.

Bipolär sjukdom och stämningsstabiliserare

Bipolär sjukdom drabbar cirka 1 till 2 procent av svenska befolkningen och karakteriseras av cyklande episoder av mani eller hypomani och depression.

Typ 1 omfattar manifesta maniska episoder med grandiositet, minskat sömnbehov, tryck att tala, racingtankar och ibland psykos, medan typ 2 innehåller hypomaniska episoder utan funktionspåverkan.

Diagnos ställs av psykiater efter noggrann longitudinell anamnes eftersom tillståndet ofta misstas för unipolar depression.

Stämningsstabiliserare som litium, valproat, lamotrigin, karbamazepin och andra generationens antipsykotika som quetiapin, olanzapin och aripiprazol utgör grundbehandling. Litium kräver regelbunden kontroll av serumnivå, njurfunktion och sköldkörtel.

Att starta antidepressiv behandling utan stämningsstabiliserare vid odiagnostiserad bipolär sjukdom kan utlösa mani och är en vanlig anledning till försämring.

ADHD hos vuxna

ADHD hos vuxna har fått ökat erkännande i Sverige och utreds på specialiserade psykiatriska mottagningar. Kärnsymptom är ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet som stört funktion sedan barndomen.

Samsjuklighet med depression, ångest, missbruk och sömnstörningar är vanligt. Centralstimulantia som metylfenidat Concerta, Ritalin, Equasym och lisdexamfetamin Elvanse är förstahandsbehandling med dokumenterad effekt i randomiserade studier.

Atomoxetin Strattera är ett icke-stimulerande alternativ. Behandling kombineras med psykopedagogiska insatser och ibland KBT.

Socialstyrelsen och Janssons referensgrupp reglerar utredning och uppföljning för att minska risk för överförskrivning och avledning till icke-medicinsk användning.

Postpartumdepression

Mammor drabbas av depression under de första tolv månaderna efter förlossning i 10 till 15 procent och tillståndet kan även drabba pappor.

Barnmorskor och barnavårdscentraler screenar med Edinburgh Postnatal Depression Scale EPDS vid rutinbesök.

Behandling följer samma principer som annan depression med KBT som förstahandsval vid lindrig till måttlig svårighet och SSRI vid måttlig till svår.

Sertralin har bäst säkerhetsdata vid amning och når minimala koncentrationer i bröstmjölk. Psykosocialt stöd från partner, familj och barnhälsovård är avgörande.

Postpartum-psykos är en psykiatrisk akut situation med debut inom fyra veckor efter förlossning som kräver inneliggande vård.

Missbruk och beroende som samsjuklighet

Alkohol- och drogmissbruk förekommer ofta tillsammans med depression, ångest, PTSD och ADHD.

Samsjuklighet kräver samtidig behandling av båda tillstånden eftersom isolerad behandling av enbart missbruk eller psykisk sjukdom sällan lyckas.

Svenska beroendemedicinska kliniker erbjuder integrerade program med motiverande samtal, KBT, återfallsprevention och farmakologisk behandling med naltrexon, akamprosat eller disulfiram vid alkoholberoende och buprenorfin eller metadon vid opioidberoende.

12-stegsprogram som AA och NA erbjuder kostnadsfritt medmänskligt stöd kompletterande till sjukvård.