Psykisk hälsa

Psykisk hälsa: depression, ångest och modern behandling i Sverige

Depression, ångest, sömn och psykofarmaka enligt svenska riktlinjer

Omfattande guide till psykisk hälsa och behandling i Sverige

Vad omfattar psykisk hälsa?

Psykisk hälsa är ett brett begrepp som enligt WHO innebär ett tillstånd av välbefinnande där individen kan realisera sin potential, hantera vardagens stress, arbeta produktivt och bidra till samhället.

Psykisk ohälsa omfattar allt från lindriga stressreaktioner till allvarliga psykiatriska sjukdomar.

Socialstyrelsen uppskattar att cirka 20 procent av svenska vuxna har psykisk ohälsa under ett givet år, med depression och ångestsyndrom som de klart vanligaste diagnoserna.

Kvinnor har högre prevalens av depression och ångest, medan män har högre suicidfrekvens, vilket speglar könsskillnader i hjälpsökande och symtombild.

Svensk psykiatrisk vård

Svensk psykiatrisk vård är organiserad i primärvård och specialistpsykiatri.

Vårdcentralen är första kontaktpunkten för lindrig till måttlig depression, ångest, stress och sömnstörning, och där arbetar läkare tillsammans med psykologer, kuratorer och psykoterapeuter.

Ungdomsmottagningar och BUP (barn- och ungdomspsykiatri) tar hand om personer under 18 år. Specialistpsykiatrin handlägger svår depression, bipolär sjukdom, psykossjukdomar, svåra personlighetssyndrom, neuropsykiatriska utredningar och ätstörningar.

Beroendevården är ofta integrerad med psykiatri. 1177 Vårdguiden erbjuder dygnet runt telefonrådgivning, och vid akut psykisk kris finns psykiatriska akutmottagningar vid landets sjukhus.

Depression

Epidemiologi och symtom

Major depression drabbar cirka 15 procent av svenska vuxna någon gång i livet enligt Socialstyrelsen, med dubbelt så hög prevalens hos kvinnor.

Diagnoskriterier enligt ICD-10 och DSM-5 omfattar minst två veckors nedstämdhet eller anhedoni tillsammans med symtom som sömnstörning, aptitförändring, trötthet, koncentrationssvårigheter, skuldkänslor, psykomotorisk hämning eller agitation och tankar på död eller suicid.

Diagnostik och skattningsskalor

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) och PHQ-9 används rutinmässigt inom svensk primärvård för diagnostisk bedömning och uppföljning.

Somatiska differentialdiagnoser som hypotyreos, B12-brist, järnbrist och biverkan av läkemedel ska uteslutas. Bipolaritet bör alltid övervägas, särskilt vid tidig debut, familjehistoria eller atypisk bild.

Behandling

Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar vid lindrig till måttlig depression psykologisk behandling (KBT eller IPT) som förstahandsval, med eller utan antidepressiv medicinering.

Vid måttlig till svår depression rekommenderas kombination av läkemedel och psykoterapi. SSRI (sertralin, escitalopram, fluoxetin, citalopram) är förstahandsval.

Vid otillräcklig effekt kan SNRI (venlafaxin, duloxetin), mirtazapin, bupropion eller i vissa fall tricykliska antidepressiva övervägas. Vortioxetin är ett nyare alternativ med god tolerabilitet.

ECT (elbehandling) är ytterst effektiv vid svår depression med melankoli, psykos eller suicidfara.

Ångestsyndrom

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

GAD kännetecknas av överdriven, svårkontrollerad oro under minst sex månader tillsammans med rastlöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, muskelspänning och sömnstörning. GAD-7 används för screening och uppföljning. Förstahandsbehandling är KBT och SSRI eller SNRI.

Paniksyndrom

Paniksyndrom innefattar återkommande, oväntade panikattacker med hjärtklappning, andnöd, yrsel, bröstsmärta, dödsskräck och derealisation, ofta följda av ihållande oro för nya attacker och agorafobi. KBT med exponering är mycket effektivt. SSRI är förstahandsval vid läkemedelsbehandling.

Social ångest

Social ångest innebär uttalad rädsla för sociala situationer med risk för granskning. Livstidsprevalens är cirka 10 procent. KBT med exponering och SSRI (paroxetin, sertralin, escitalopram) är dokumenterat effektiva.

Tvångssyndrom (OCD)

OCD kännetecknas av tvångstankar och tvångshandlingar som tar minst en timme per dag eller orsakar betydande lidande. Behandling är KBT med exponering och responsprevention (ERP) samt SSRI i högre doser än vid depression.

PTSD

Posttraumatiskt stressyndrom utvecklas efter trauma med återupplevande (flashbacks, mardrömmar), undvikande, negativa förändringar i kognition och stämningsläge samt hyperarousal. Traumafokuserad KBT och EMDR (eye movement desensitization and reprocessing) är förstahandsbehandlingar. SSRI kan läggas till.

Sömnstörningar

Insomni drabbar enligt Folkhälsomyndigheten omkring en tredjedel av svenska vuxna någon period.

Primär behandling enligt Läkemedelsverket är KBT-I (kognitiv beteendeterapi för insomni) med sömnhygien, stimulus kontroll, sömnrestriktion och kognitiv omstrukturering. Läkemedel bör användas kortvarigt. Zopiklon och zolpidem (z-preparat) har missbrukspotential.

Melatonin finns både receptfritt (0,5 till 1 mg) och receptbelagt. Suvorexant och lemborexant är nyare orexinreceptorantagonister. Bensodiazepiner undviks i möjligaste mån för långvarig sömnbehandling.

Stressrelaterad utmattning

Utmattningssyndrom är en svensk diagnos som omfattar långvarig stress med fysiska och psykiska symtom som kognitiv dysfunktion, trötthet, sömnstörning, hjärtklappning och yrsel.

Behandling sker inom primärvård med successiv återgång i arbete, KBT, fysisk aktivitet och i vissa fall antidepressiva. Rehabiliteringsgaranti och sjukskrivning hanteras enligt Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom typ I och II drabbar cirka 1 till 2 procent av befolkningen. Diagnos och behandling sker inom specialistpsykiatrin. Stämningsstabiliserande läkemedel (litium, valproat, lamotrigin, kvetiapin) är grundbehandling. Antidepressiva monoterapi kan utlösa mani och bör undvikas.

ADHD hos vuxna

ADHD drabbar cirka 2 till 3 procent av vuxna i Sverige. Utredning sker vid specialistpsykiatri eller ackrediterad vårdgivare. Läkemedelsbehandling med metylfenidat, lisdexamfetamin eller atomoxetin kräver förskrivning av specialist enligt Läkemedelsverkets föreskrifter.

Suicidprevention

Suicid är en av de ledande dödsorsakerna bland unga vuxna i Sverige. Riskfaktorer omfattar tidigare suicidförsök, depression, missbruk, kronisk smärta, social isolering och nylig kris.

Fråga aktivt om suicidtankar är en central del av psykiatrisk bedömning. Vid akut suicidfara ring 112 eller gå till psykiatrisk akutmottagning.

Mind Självmordslinjen 90101 och Jourhavande medmänniska 08-702 16 80 erbjuder anonymt stöd.

Livsstilsåtgärder

Fysisk aktivitet har dokumenterad antidepressiv effekt motsvarande SSRI vid lindrig depression enligt FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling).

Sömnhygien, minskad alkoholkonsumtion, social kontakt, mindfulness och exponering för dagsljus (särskilt viktigt under svensk vinter) är grundpelare.

Ljusterapi med 10 000 lux dagligen är effektivt vid säsongsbunden depression (SAD).

När söka vård

Kontakta vårdcentral eller 1177 för nedstämdhet, ångest, sömnsvårigheter eller stress som påverkar vardagen mer än två veckor.

Sök akut vård via psykiatrisk akutmottagning eller 112 vid suicidtankar, psykossymtom, mani eller omedelbar fara för dig själv eller annan.

Jourhavande medmänniska 08-702 16 80, Mind Självmordslinjen 90101 och BRIS 116 111 (under 18 år) erbjuder anonymt telefonstöd.

Prescriptsys roll

Prescriptsy erbjuder digital konsultation med legitimerade svenska läkare för vuxna med tidigare diagnostiserad depression eller ångest som behöver fortsätta eller omvärdera stabil läkemedelsbehandling med SSRI eller SNRI. Vi hänvisar alltid nydebut, svår sjukdom, suicidtankar, psykosmisstanke, bipolär sjukdom och barn under 18 år till fysisk vård. Psykologisk behandling är central och rekommenderas parallellt via primärvård eller ackrediterad psykolog. Alla receptbelagda läkemedel expedieras från svenska registrerade apotek.

Fördjupning: hjärnans neurobiologi vid depression och ångest

Depression och ångest är komplexa tillstånd där genetik, stress, tidiga livserfarenheter, inflammation och tarm-hjärnaxeln samverkar. Monoaminhypotesen (brist på serotonin, noradrenalin och dopamin) har utvidgats till att omfatta neuroplasticitet, BDNF-signalering, HPA-axelns dysreglering och glutamaterg dysfunktion. Ketamin och esketamin, som modulerar NMDA-receptorer, har introducerats som snabbverkande behandling vid terapiresistent depression och utförs vid specialistklinik i Sverige under strikt protokoll.

Psykoterapi i svensk vård: tillgänglighet och former

KBT och IPT är de mest evidensbaserade psykoterapiformerna vid depression och ångest, och erbjuds via vårdcentralen inom ramen för regionernas vårdavtal.

Internet-KBT (iKBT) via 1177 har dokumenterad effekt vid lindrig till måttlig depression, paniksyndrom, social ångest och insomni. Psykodynamisk terapi fokuserar på omedvetna konflikter och tidiga relationer.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Mindfulness Based Cognitive Therapy (MBCT) och Schematerapi är vidareutvecklingar med evidens vid vissa tillstånd. Vid komplex trauma används EMDR och trauma-fokuserad KBT.

Läkemedelsinteraktioner vid psykofarmaka

SSRI har många interaktioner. Samtidig användning med MAO-hämmare är absolut kontraindicerat på grund av risk för serotonergt syndrom. Kombination med tramadol, triptaner, linezolid och johannesört kräver försiktighet.

Citalopram och escitalopram kan ge QT-förlängning i högre doser. Fluoxetin och paroxetin är starka CYP2D6-hämmare och påverkar metabolismen av kodein, tamoxifen och flera antiarytmika.

Sertralin har förhållandevis få interaktioner och är ofta förstahandsval vid samsjuklighet.

Bensodiazepiner: användning och restriktivitet

Bensodiazepiner har snabb anxiolytisk effekt men bör användas restriktivt på grund av beroendepotential.

Socialstyrelsen och Läkemedelsverket rekommenderar kortvarig användning (maximalt 2 till 4 veckor) vid akuta ångesttillstånd eller som tilläggsbehandling under SSRI-uppstart.

Äldre är särskilt känsliga för fallrisk, kognitiv påverkan och delirium. Nedtrappning vid långvarig användning ska ske gradvis under läkarövervakning.

Psykisk hälsa hos äldre

Depression hos äldre är underdiagnostiserad och underbehandlad i Sverige. Symtomen kan vara atypiska med dominans av kroppsliga besvär, kognitiv försämring och social tillbakadragning. Differentialdiagnostik mot demens är viktig.

Antidepressiva doser bör justeras för njurfunktion och försiktighet råder vid polyfarmaci. Sertralin och mirtazapin är ofta förstahandsval hos äldre. Psykoterapi och social aktivering har god effekt.

Barn och unga: BUP och primärvård

Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) tar emot barn och ungdomar under 18 år vid depression, ångest, ätstörningar, neuropsykiatriska tillstånd och suicidfara. Första kontakten kan gå via skolhälsovård, elevhälsa, ungdomsmottagning eller vårdcentral. Tidig insats förbättrar långsiktig prognos. Läkemedelsbehandling hos barn sker restriktivt och alltid i kombination med psykosocialt stöd.

Digitala verktyg och självhjälp

Digitalt stöd spelar en växande roll i svensk psykiatrisk vård. iKBT via 1177 är tillgängligt för insomni, depression, paniksyndrom, social ångest och stress, med terapeutstöd eller självstyrt. Apparna Mind, Psykisk livräddare och egenvårdsguider från 1177 erbjuder struktur, andningsövningar och mindfulness. Svenska studier visar likvärdig effekt med traditionell KBT för lindriga till måttliga tillstånd och god kostnadseffektivitet.

Anhöriga och socialt stöd

Anhörigas roll är central vid psykisk ohälsa. Anhörigutbildningar erbjuds via psykiatriska mottagningar och patientföreningar som Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), Schizofreniförbundet, Balans och Mind.

Anhöriglinjen 0200-239 500 ger stöd och rådgivning. Stöd till anhöriga minskar risken för egen utbrändhet och förbättrar behandlingsresultat hos den sjuke.